Skip to content
PodSubs
ShowsPeopleGuestsJobsNewsEvents
More
BlogPodCred
Menu
ShowsPeopleGuestsJobsNewsEventsBlogPodCredNetworksSign in
Join nowSign in
  • Shows
  • People
  • Jobs
  • News
  • More
    • Guests
    • Events
    • Blog
    • PodCred
    • Networks
    Join nowSign in

Papperskriget

Papperskriget artwork

15. Christofer Bergenblock - Centerpartiets syn på funktionsrättspolitik inför valet 2026

Aug 6, 20261 hr 7 minAudio

I det här avsnittet möter jag Centerpartiets funktionsrättspolitiska talesperson Christofer Bergenblock. Vi pratar om varför funktionsrättspolitik inte bara handlar om LSS och personlig assistans, utan om hur hela samhället utformas - från skolan och arbetslivet till kommunernas beslut och den politiska viljan. Vi pratar bland annat om: • Personlig assistans och behovsbedömningar • Skolan, NPF och universell utformning • Kommunernas ansvar och rättspraxis • Kontroll kontra rättigheter • Vad Centerpartiet vill prioritera under nästa mandatperiod Ett samtal om Centerpartiets syn på funktionsrättspolitik inför valet 2026. Skicka gärna feedback, förslag och gäster! -------------------------- Följ mitt arbete Jag skriver böcker, driver poddar och utforskar hur människor möter organisationer och samhällssystem. Vill du följa mitt arbete och få information om nya poddavsnitt, böcker, retreat och annat jag skapar? Läs mer här: sofiastigendal.se _____________________________________________________________ Poddvärd: Sofia Stigendal Papperskriget på instagram: @papperskriget Redigering: Elmer Hermansson

Audio and video play straight from the show's own hosting. PodSubs stores and serves no media.

Transcript

From the show. Tap a time to play from there.

SPEAKER_00Det viktigaste komma till rätta med den personliga assistansen. Det handlar ju om hur behovsbedömningarna görs, och vilka som får rättighet till assistans och vilka som inte får på vilka grunder. Vi vill ju förlängningen också se ett statligt huvandskap för att komma ifrån att göra olika bedömningar i olika kommuner och att komma bort ifrån de här 20-timmarskränsen som blir väldigt avgörande idag om du ska bedömas av säkerhetskassan eller kommunen.

SPEAKER_00Sen personliga stansen i sin helhet så att säga kanske den enskilt viktigaste byten.

Sofia StigendalDet här är papperskriget, en podd om funkingsvardagen bakom skolav och myndigheter, om barn vuxna som inte passar in i normen, och hur de och anhöriga får bara konsekvenserna när systemets bristar blir individers ansvar. För dig som vill förstå hur samhäls beslut landar i verklighet och vad som krävs för att förändra systemet. Välkommen! Välkommen till papperskriget.

Sofia StigendalDet är valår och papperskriget kör en valscial med de olika talespersonerna inom funktionsrättspolitiken från respektive parti. Idag har turen kommit till Kristoffer Berg från centerpartiet. Varmt välkommen till podden, Kristoffer.

SPEAKER_00Tack så hämskt mycket.

Sofia StigendalDet är som sagt vanor och det är intressant att veta hur ställer sig centratiet till de här frågorna. Jag börjar börja så här: vad innebär funktionsrättspolitik för er? Om vi bara börjar väldigt brätt.

SPEAKER_00För mig och för all del för Centerpartiet också så innebär det en möjlighet för alla människor att kunna leva sina liv fullt ut oberoende av de begränsningar man har med sig i livet. Vi pratar ju om människors fri och rättighet ufrån många olika aspekter. Det handlar ju om du har en funktionsnedsättning som riskerar att begränsa ditt liv. Men det handlar ju om du kommer från ett annat land och blir diskriminerad i Sverige, eller det handlar till exempel om jämställdhet att du kanske får andra villkor beroende på vilket kön du har.

SPEAKER_00Vi menar att alla människor ska ha möjlighet att leva utifrån de förutsättningar man har fått i livet ett så bra liv som möjligt på så lika villkor som möjligt.

Sofia StigendalHur bra tycker du att Sverige är idag på de här frågorna? Om vi ska sätta något slags betyg så där.

SPEAKER_00Nä, men långt ifrån tillräckligt bra. Om vi pratar just om funktionsrättsfrågorna, skulle jag säga att vi ligger strax över medel, kanske en 5, sexa på en 10 gradig skala. Och för 10-15 år sedan så hade vi ett betydligt högre betyd än vad vi har nu.

Sofia StigendalDu är funktionsrättspolitiskt talus person. Hur länge har du varit det inom de här frågorna?

SPEAKER_00Men det har jag varit sedan 2022 när jag kom in i riksdagen och hamnade i socialutskottet. Jag är ju riksdagsledamot från Halland och har jobbat med de frågorna och sen andra frågorna om socialutskottet också, som helst, sjukvårdsfrågor och socialtjänstfrågor till visst del i alla fall. Innan dess har jag en lång bakgrund som kommunpolitiker i Varbergs kommun i Halland och har suttit i kommunpolitiken ungefär 25 års tid.

SPEAKER_00Var av tre mandatperioder i socialnämnden i Vabs kommun och jobbat rätt med här både funktionsrättsfrågor, äldre omsorgsfrågor och socialtjänstfrågor under hela den perioden. Och sen när jag kom in i riksdag var jag kommunalvård i varet. Och då jobbar man ju mer övergripande med alla möjliga frågor med styrningen av det.

Sofia StigendalJag kommer att komma tillbaka till hur ni har. Hur man ser på kommunpolitiken inom de här frågorna. Men du har ju jobbat med de här frågorna länge och varit politiskt aktiv länge. Givet också att centerpartiet är ett sånt parti som får jag säga att ni någonstans många gånger hamnar i lite vågskå. Elken ska ni vara på vänstersidan, ska ni vara på hög sidan, liberalt mitten parti, säger ni egentligen.

SPEAKER_00Det är bort det där blir.

Sofia StigendalMen jag menar att ni har jobbat med bägge sidor. Med de här frågorna också i många år. Hur skulle du säga att jobba med de här frågorna politiskt har skiftat eller förändrats under åren? Finns det något mönster? Finns det någonting du kan se utifrån hur man generellt sett politiskt jobbar med de här frågorna?

SPEAKER_00Det här har varit en del i vår grundläggande politik som jag sa tidigare som handlar väldigt mycket om människors fri och rättighet. Vi är ju ett liberalt parti och vill se att människor får möjlighet att förverkliga och leva sina liv. Men sen kan man ju se under årens gång att hur viktiga funktionsrättsfrågorna har varit i den allmänna politiska debatten. Det har varierat rätt mycket under de här åren. Jag gick med i exempel till Sundsbund 1991 så det är ju ett tag sedan.

SPEAKER_00Under den kommande mandatperioden 19-94 så förbereddes LC-slagstiftningen som sen trade i kraft också. Det är klart att då var det ju väldigt mycket diskussioner kring LS-lagstiftningen och vad den skulle innebära för någonting. Och sen under resten av 90-talet handlade det mycket också om implementeringen av den lagstiftningen. Och det var ju också fler och fler som fick sina rättigheter till godosedda under den perioden. Det här pågick ju ändå en positiv utveckling fram till någonstans för 10-15 år sedan, lite beroende på vilka rättighet man tittar på.

SPEAKER_00Den personliga assistansen började gå ner r2015 och det var i alllighetens namn på den sittande socialdemokratiska regeringens initiativ som man börjar skruva b den personliga assistansen. Men andra rättigheter som färdtjänst kan vi se till exempel att det började att minska redan r 2010. Så det har varit en nedgång därefter, och det tror jag att i stor del hänger ihop med att det inte varit en tillräckligt stor politisk debatt kring de här frågorna.

SPEAKER_00Det var ett andra frågor som har tagit över det politiska utrymmet mycket mer än hur det såg ut dessför innan.

Sofia StigendalHur tänker centrapartiet ändra på det där?

SPEAKER_00Vi vill ju gärna få upp funktionsrättsfrågorna på dagordningen igen. Och jobbar ju för det även in förvalet. Vi har tagit fram ett nytt funktionslinspolitiskt eller funktionsrättspolitiskt program, har vi varit kalla den här gången in för valrörelsen, som rätt omfattande att sammanfatta hela med väldigt stora delar i alla fall av vår funktionsrättspolitik. Vi får ju fram det här i olika sammanhang, men sen är klart att mycket hänger på mig som talespersoner och här frågorna och försöka sätta dem på agendan.

SPEAKER_00Det som är svårt är att det mediala intresset för funktionsrättsfrågorna i allmänhet är tyvärr inte särskilt stort. Det kan bli ett stort intresse kring enskilda individer som drabbar stilla av funktionsrättspolitiken för att man får assistans i indragen eller att man får orinliga återkrav ställa på sig som var och en som läser det här förstår att det här helt galet och så här kan se ut.

SPEAKER_00Men det blir ändå inte någon stor medi debatt kring helheten. Ut då handlar det väldigt mycket om de enskilda exemplen. Och de enskilda exemplen är bra på det viset. De visar på vad som är fel och vad som behöver åtgärda. Men debatten behöver ju också lyfts till vad vi behöver göra i form av förändringar i lagstiftning eller förändring i förordning för att komma till rätta med det här.

Sofia StigendalJag håller helt med att tycker att det medala utrymmet kring det här är alldeles alldeles för litet eller intresset att man måste säga. Men samtidigt tänker jag att det är en textang. Om politiker var snabbare på att plocka upp de där enskilda fallen och faktiskt lyfte dem till att vi vill göra det här då, eller det här är orimligt. Och någonstans krävde mer utrymme kring frågorna, så tror jag att det också skulle bli en skifning.

Sofia StigendalJag ser inte dig, jag ser inte Nadja, jag ser inte alla olika talspersoner går ut efter en sån här situation när det har varit en enskild person livsda medstans eller boende eller vad det är för någonting. Jag ser inte er gå ut och kommentera det heller om man ska vara färg.

SPEAKER_00Men jag tror att jag ser olika ut. Vi kommenterar nog enskilda fall med gamla mellanrum när det dyker upp, men inte var ett av alla de som dyker upp här. Vi försöker ju också lyfta debatten mer till den här principiella nivån. Det är ju så vi i huvudsak jobbar i riksdagen också. Jag ändå vill säga att även i riksdagsdebatten så lyfter vi sådana exempel som har varit medialt debatterade. Vi vill ju inte lyfta fram personer i en riksdagsdebatt som är öppen för hela svenska folket och tittar på om man inte vet att det här redan tidigare en person som har varit ute i media och ändå frivilligt har delat med sig av sina erfarenheter.

SPEAKER_00För att annars träffar vi och få kontakt med många människor runt om i Sverige som personligen lyfter sina problem i mötet med försäkringskassan eller mötet med kommunen. El handläggarna vad nu är för någonting med oss personligen kan vi ju inte ta och lyfta upp och exponera i det offentliga rummet för att vi har ju inte kontroll över det.

Sofia StigendalNej, men så är det ju såklart. Jag menar du är mer vara att spinna vidare på de medala fall som ändå lyfts upp. Du nämnde att ni har en ny funktionsrätspolitik eller uppdaterat höjer riband vil mer. I den så står det så här att det inte ett enskilt politiskt område funktionsrätt, utan det är ett perspektiv som behöver genomsyra all politik. Jag hörde också Elisabeth säga i sitt tal i Allmedalen att det som saknas för handlingskraft.

Sofia StigendalSå hur ska ni realera det? Att det inte bara är någonting som ett enskilt silområde som du jobbar med, utan som faktiskt hela er politik genomsyn?

SPEAKER_00Det är ju klart att det handlar om att alla tar ansvar för de här frågorna. Och det blir ju lätt så både i kommun och i Riksdag att det blir socialnämnden i kommunen som liksom har ansvaret för funktionsrättsfrågorna och det blir socialutskottet i riksdagen som gör. Samtidigt så ser vi att det berör arbetsmarknadspolitiken och det berör utbildningspolitiken. Och det berör även vilket var aktuellt nu under våren beredskapspolitiken och civilförslagspolitiken.

SPEAKER_00Jag jobbar med att försöka lyfta in det här i de andra sområden också. Man blir specialiserad i sina politiska uppdrag på det man jobbar med dagligt dags. Och då behöver man jobba med att få de andra centrapartisterna i det här fallet och se hur viktigt det här är också med funktionsrättsfrågorna. Jag skulle väl ändå säga att jag upplever att jag har med mig många av mina ledamöter i det när vi diskuterar MPF-anpassad skolan till exempel.

SPEAKER_00Så är det ju vår ledamot i utbildningsfusskottet som driver den frågan. När vi diskuterar färdtjänst så kan man tycka att det är rätt eller fel. Men det ligger ju på trafikutskottet i riksdagen. Så driver vår ledamot som dessutom ordförande i trafikutskottet den frågan av färdtjänsten. Och när vi diskuterar det här med tillgänglighet i skyddsrum så har vi stängt av det med vår förslagspolitiska taletsperson så att det har kommit med kravet på att skyddsrummen också ska vara anpassade och tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar.

SPEAKER_00Jag upplever inget motstånd i det här utan det handlar mer om att någon behöver ändå ha rollen att driva på att man inte glömmer bort det för att det tror jag alltid har risk att man lite glömmer bort de här frågorna när det är så mycket annat. Har du trafikutskottet till exempel så är klart att färdtjänsten i fåland till de många miljardinesteringar som de diskuterar i nya vägar och nya järnvägar och bluar och trafiklösningar och allt vad det kan vara.

SPEAKER_00Så är klart att färdtjänsten är en väldigt liten del av den. Då blir ju min uppgift att driva på och påtala hur viktigt det är att ha med sig den frågan också. Ställa infrastrukturministern till svar för varför det inte händer någonting på färdtjänstrådet och så vidare.

Sofia StigendalVi pratar precis nu om att man plockar inte upp i medier på samma sätt kring de här frågorna. Och att som du gjorde nu att det här ska genomsra politik, och du jobbar med det, och det är många som är engagerade. Och dände jag: hade inte Elisabetts tal i almönen varit ett ytterligt tillfälle att faktiskt visa att det här området är ett sådant område som vi vill ska genomsyra all politik. Det hade lägget väldigt i linje med det.

Sofia StigendalOch någonstans är det en ny partiledare som har möjlighet att komma in med något nytt. Det är parti som står mellan blocken. Man kanske behöver hitta en ny vinkel eller någonting. Och sen så ett parti som också står mycket för företagande och den här gruppen, båda anhöriga och personer med funktionsnedsättning har ju i stor utsträckning också vänt sig till att bli egenföretagare. Det kändes som ött mål, tänkte jag. Men Elisabet sa ingenting.

Sofia StigendalJag blev lite förvånad när jag läser att det här ändå ett sådant område som ska genomsyra alla politik att det då inte nämns.

SPEAKER_00Men det är klart i ett användstal så är den begränsad tid, och det handlar om att väcka ett intresse för ett begränsat antal frågor. I vårt fall så handlar ju allmäntalstalet väldigt mycket om att vara ett optimistiskt framåt parti och där vi dessutom, eller vi och vi, men Elisabeth i alla fall väldigt aktivt hade valt att inte lyfta fram hur dåliga de andra partierna utan talar mer om den här positiva framtidsbilden och möjligheterna med Sverige.

SPEAKER_00Men jag kan absolut vara med om att hade jag skrivit talet, vilket jag förstås inte har gjort så haranterat lyft in funktionsrättsfrågor i det här talet också. Men jag förstår ju att de som jobbar med Elisabeths tal och försöker att begränsa det så mycket som möjligt för att få genomslag av det huvudsakliga budskapet i det. Men jag förstår definitivt den kritiken eller ingången att man kunna lyft funktionsrättfrågorna där.

Sofia StigendalJa, fall särskilt när man så hårt går ut i den nya uppdaterade funktionsrättspolitiken och säger att det inte är ett enskilt politiskt område utan är ett perspektiv som behöver genomsyra all politik. Så det är fortfarande lite skav hos mig faktiskt att man inte. Då tar jag det inte på lika stort allvar, måste jag säga. När det då inte tas upp i det som ni någonstans vill visa Sverige att ni står för.

SPEAKER_00Jag förstår det. Samtidigt så är det klart att det är väldigt många andra frågor som inte togs upp i hennes tal heller som man hade kunnat lyfta, och som säkert andra tyckte borde ha lyfts sig i det här talet också. Så att det är väl en balansgång när man skriver de här halmagstalen och förbereder dem och tänker igenom hur det ska vara absolut.

Sofia StigendalMen jag tänker så går in på lite detaljer idag om man skulle säga så här: Det finns ju mycket i det här underlaget som ni har om att vad ni vill göra och vad ni står för och. Men du måste ju också någonstans övertyga ditt parti om att ni har många fler frågor och det ska slå som ut rymme. Vad skulle du säga är de absolut tre viktigaste frågorna inom funktionsrättspolitiken i stort som ni känner att det här är absolut viktigast för oss att driva på, lyfta i förhandlingar och uppmärksamma på olika sätt?

SPEAKER_00Det viktigaste att komma till rät med den personliga assistansen. Det handlar ju om hur behovsbedömningarna görs, och vilka som får rättighet till assistans och vilka som inte får vilka grunder. Vi vill ju förlängningen också se ett statligt huvudmannskap för att komma ifrån att göra olika bedömningar i olika kommuner och att komma bort ifrån de här 20 timmars gränsen som blir väldigt avgörande idag om du ska bedömas av säkerskassan eller kommuner.

SPEAKER_00Sen personliga stansen i sin helhet så att säga är kanske den enskilt viktigaste biten. Sedan så skulle jag säga att utbildningssystemet är också väldigt viktigt. För där kan vi se att alla våra elever idag får inte en möjlighet att få en utbildning på lika villkor. Det är klart att man har olika förutsättningar och har den funktionsnedsättning så beror det på vad förståts funktionsnedsättning där.

SPEAKER_00Och om du går i den vanliga skolan eller anpassad skolan. Men oberoende av hur man tittar på det här så ser man att resultaten ser inte rimliga ut de ser inte likvärga ut. Utan vi behöver starka och pratar med dessutom om alla som har en neuropsykiatisk funktionsnedsättning, så ser vi att man får försentligt sämre villkor än sina klassamrater. Det är inte rimligt. Det här behöver vi komma till rätta med.

SPEAKER_00Och sen ser vi också att arbetsmarknaden är ett jätteproblem. Där är det också så att många som har funktionsnedsättningar, har egentligen en kapacitet att befinna sig på den regulära arbetsmarknaden. Men det är inte säkert man kan jobba 100%. Då behöver vi ett system som ser till att du kan ha sjuka-serättning under i den andel där du inte kan arbeta.

SPEAKER_00Vi ser att det här måste också kunna variera. Det kanske är så att man kan jobba en dag i veckan under en period, och sen kanske man kan jobba fyra dagar i veckan under en annan period. Eller du kan jobba olika procent olika dagar lite beroende på mående. Och man kan ändå se över tid att det kanske en viss andel ungefär. Men idag har man ett väldigt fyrkant i system för att kombinera arbete med sjukkärsättning som behöver sig över, och sen ser vi också att det är rätt ofta hjälpmedel som brister vad gäller tillgången till arbetsmarknaden.

SPEAKER_00Där har vi exempel på personer som blir av med sin färdtjänst som helt enkelt inte kan fortsätta att arbeta där för att de inte får den färdtjänst de behöver för att komma till jobbet. Och tittar på personer med synnedsättning så ser vi att just ledsagningen är en sån här annan kills där man får ledsagningen indragen trots att det är förutsättningen för att kunna ta ett arbete på regulerade arbetsmarknaden. Och också befinner man i arbetslöshet när man har kapacitet att arbeta och vill arbeta.

SPEAKER_00Jag skulle ändå säga: personlig assistans, utbildning och tillgång till arbetsplat. Märknaden är tre viktiga frågor i alla fall som jag skulle vilja lyfta in i eventuella framtida förhandlingar om en regering examenvis.

Sofia StigendalOm vi bryter ner det lite. Personlig assistans. Det finns ju en utredning som ligger just nu. Men den har ju från regeringen nu, men den har ju också fått kritik för att den är för snäv i viss bemärkelse också. Den tar inte hänsyn till min uträkningen som finns just nu. Det finns mer fokus på kontroll än rättigheter. Man pratar om föräldrar avdraget som inte nämnt den här utredningen. Det här är den utredning som ligger med fokus på assistans, och den ska vara klar någonstans 2028, hur angriper man det om man kommer till en situation där man får påverka de här frågorna?

SPEAKER_00Egentligen så finns det tre statliga utredningar. Dels om huvudmanskapsutredningen som presenterades i mars 2023. Och som har legat på regeringens bord under hela mandatperioden i stort sett utan att det har resulterat någonting. Sedan så la man till den här utredningen som handlar egent om att stäva som inbegrep lite varje som handlar om välfärdskriminalitet och kontroll över både assistansbolag och assistansberättigare.

SPEAKER_00Och som även skulle titta på det här med anhörig assistans och godmanskap och en eventuell LSS-inspektion. Den pågår ju ska vara klar i början av nästa år där vi kritiska till ett antal av de ingångarna i den utredningen bland annat det här med begränsningar i anhörig astans eller att man inte skulle kunna vara båda assistent och god man är ingen astansberätt.

SPEAKER_00Och sen är vi lite oroliga för vad det är för kontrollmekanismer man vill kommer föreslå och ska lägga in. Det är klart att vi vill alla komma åt välfärdskriminalitet. Det är alla politiska partier riksdagen överens om. Men det har också varit en olycklig slagsida i debatten som har pekat ut assistansen som ett stort område för välfärdskriminalitet. Och där man misstänkt gjort både assistansbolag som är fullständigt där de allra flesta naturligtvis är fullständigt seriösa och gör det.

SPEAKER_00Man har även i viss mål misstänkt gjort den som i behov av assistans utifrån den här premissen om det verkliga behovet eller annat. Det där har gett en olerlig diskussion kring assistansen. Som jag också vill ser att man behöver komma bort ifrån. Samtidigt som det är klart. Vi behövs till att inte försvinna pengar till välfärdskriminalitet när man har förstorat den problematiken.

SPEAKER_00Nu får jag se vad den utredningen kommer att föreslå för någonting i början nästa år. Och sen den tredje som jag tror var den var inne på, är den som är tillsatt nu precis den här sommaren som handlar om behovsbedömningarna. Det är ju den utredningen som vi har tats på, om inte hela, så åtminstone halva mandatperioden att den skulle tillsättas. När huvudmanenskapsutredningen kom, den remiterades och diskussioner började föras kring införandet av den så fann det hela tiden en diskussion kring var risken av försäkringskassan bara tar över i befintligt system.

SPEAKER_00Med tanke på hur det såg ut när man fram till 2018 innan vi stoppade två somprövningarna från försäkringskassan, och hur det har sett ut med utvecklingen av astansen i försökningskassansbedömningar. Då var ju många av funktionsrättsorganisationerna reagerat på det här också att vi behöver utreda och titta på behovsbedömningarna först.

SPEAKER_00Det är en fråga som fler av oss vi flera partier och bland annat centret har drivit under lång tid också att vi måste komma bort ifrån det som nämnde innan med min uträkningarna och titta på behovsbedömningarna. Och då har tiden gått från att det här var glasklart i alla fall i slutet av 2024 att det här måste tillsättas en sån utredning innan vi kan gå vidare med humanskapsutredningar. Så har man suttit och väntat på att regeringen ska komma med direktivet en sån utredning, och nu kommer man med det precis innan sommaren 2026 att man i alla fall bara så kan säga att nu har vi tillsatt den här utredningen av behovsbedömningarna, och nu tar vi tag i det här när man borde ha tagit tag i det ett och ett halvt eller två år sedan.

Sofia StigendalAbsolut. Då har vi ändå den här situationen som är, tänker jag. Det är de här tre som ligger. Det är en som kommer efter årssket, men annars är det långt framåt. Funktionsrättsrörelsen skriker och familjer skriker om att vi vet inte, vi klarar oss inte. På riktigt klarar oss inte. Det är inget skämt. Det är blodligt allvar. Och vad innebär det då om ni skulle vara i en sån situation att ni får påverka efter valet.

Sofia StigendalVad betyder det här? De här utredningarna ligger, men det behöver hända någonting nu. Vad säger centapartiet om det? Finns det någonting som ni vill driva i att lyfta fram frågorna och göra nödstopp. Inte vet jag vad ni kan göra.

SPEAKER_00Det finns lite olika delar här. Det är ju så att skulle vi hamna i regeringsställningen efter valet, då är det klart att då kommer vi att titta på utredningsdirektivet för pågående utredningar. Om det behöver göras tilläggsdirektiv eller göras förändringar i pågående utredningar. Då är det lite större behovsberömningsutredningar, som man i första hand behöver titta på. Men sen behöver man ju också se vad det kan göra i väntan på att en sån utredning är klar.

SPEAKER_00Det är i alla fall öppen för att titta på det. Sen ska man inte säga att det är enkelt att göra förändringar i befintlig lagstiftning samtidigt som det pågår en utredning. Men just det här med boostbedömningarna är ju just det här med grundläggande behov, är det en sån där sak man kan behöva kika på under vägens gång också, om det behöver göras förändringar där som inte kan använda utredningen. Men sen är ju en av de viktigaste sakerna: som har diskuteras väldigt mycket under mandat också.

SPEAKER_00Det är choklingsättningen för den personliga stansen. Och där om man förtrycker på det viset, så tycker jag att regeringen har bluffat hela funktionsrättsrörelsen vad gäller uppräkningen och framförallt indexeringen av personliga stansen. Därför att vi går till känngivande från en majoritet i riksdagen där hela oppositionen och Sverige demokraterna ställde sig bakom det här till kärnangivandet i juni 2024.

SPEAKER_00Sen säger regeringen att vi ska socialtjänstministern säger att nu ska vi titta på en indexering av avstans. Nu är vi tillsätten en arbetsgrupp, och den ska vara klar inför hösten 2025 när vi ska presentera vår budget 2026 och så kommer vi till hösten 2025 och så framkom det att om överhuvudtaget pågå ett arbete, vilket är lite oklart om det gjort. Så känner det åtminstone inte finansministern till att det arbetet har pågås och det finns ett förslag om indexering.

SPEAKER_00Och sen går det ett halvår till. Och så har man bluffat ett år om att det här var på gång och kommit undan alla debatten med att nu är det i alla fall på gång och till hösten kommer presenterade. Och sen går det ytterligare ett halvår och så presenterar man i samband med vår ändringsbuden att nu ska vi ge försäringskassan i uppdrag att ta fram ett årligt förslag till uppräkning av den personliga instansen. Kan man titta tillbaka på Cursäskassan hanterade det när de hade det uppdraget tidigare och se att då var i alla fall uppräkningen högre än vad det har varit där efter.

SPEAKER_00Men det fanns en oklarhet, och det var ju att när det här presenterades hade försäkringsskanssa redan lämnat in sin budget för 2026 för det gör man senast den 31 mars varje år. Då ställde jag frågan till social tjänstministern senaste gången i riksdagens kammare den 18 maj. Om minar att det här skulle ske uppräkningen inför budget 207 eller budget 2020, vilket jag bevarade. Och då sa de väldigt indignerat att det självklart var det inför budget 27 som det pratade om.

SPEAKER_00Och sen dagen innan missommar drängt i 30 andra pressmeddelanden, så skickade man ut ett pressmeddelande om att nu får försäkens kassa i uppdrag att ta fram olika präkningsmodeller närför budget 2080, vilket innebär att 207 kommer uppräkningsproceduren gå till på samma sätt som den har gjort tidigare. Sen kanske vi sitter med en annan regering och en bättre möjlighet att driva på för en större ökning i alla fall med någon indexering eller präkningsmodell.

SPEAKER_00Det kommer inte finnas inför 207 heller. Det tycker jag är oerhört frustrerande att det hanterats på det viset.

Sofia StigendalDet finns ingenting ni skulle kunna göra i en ny regering konstellation för att påverka det.

SPEAKER_00In gäller att ta fram ett förslag till indexering. Det kommer alldeles för kort tid från att den nya regeringen tillträder tills budgeten ska presenteras. Ut då blir ju fajten istället hur stor uppräkning ska man göra inför 2027. Men det finns underlag för den uppräkningen. Utan är någonstans i diskussion mellan vem som kommer vara socialtjänstminister eller socialminister i nya regeringen och finansdepartementet.

SPEAKER_00Och det som vi centerpartiet och oppositionen i övrigt har efterfrågat det och framförallt ska vi säga: det är ju inte vi förstande utan det är ju alla funktions. Det de har efterfrågat det är ju förutsägbarhet. Dels en nivåer som går att bedriva assistans på ringliga villkor och en förutsägbarhet när man har en aning i alla fall.

SPEAKER_00Jag har en uppfattning om hur uppräckningen kommer se ut framöver så att den tar hänsyn till lönerutveckling och kostnadsutveckling i samhället.

Sofia StigendalJa, jag med fler är väl oroliga för att det kanske inte ens kommer att finnas de här assistansanordnana som försöker och vill och gör sitt bästa och som är ordentliga och professionella. För det finns inte utrymme att bedriva verksamhet. Givet den funktionsrättspolitik som är, och där ingen kan vill dra i handbronsen på något sätt.

SPEAKER_00Och det är ju det här som är så farligt i utveckling och det blir också väldigt paradoxalt när regeringen har gjort ett stort nummer att man vill komma åt välfärdskriminaliteten och oseriösa aktörer. Och så frågar man sig med de oerhört små marginaler man har idag i assistansbolagen. Vilka aktörer kommer finnas kvar i så fall som i kommunal resi när man har slagit ut de seriösa aktörerna.

SPEAKER_00Det blir väldigt motsvärsefullt det här. Alternativet är att hela stansreformen, eller LSS och den personliga stansen när det kom handlar om den enskilda människans valfrihet också. Det gäller att välja vem som utför den här personliga stansen. Och så man istället om nu de privata slås ut. Då är det ju kommunerna kvar istället som ska bedriva alla assistanser. Då försöker valfriheten fullständigt.

SPEAKER_00Och dessutom har vårföretagarna räknat ut att kommunernas stans ligger ungefär 30% högre i kostnadsnivå än den statliga chaplonen.

Sofia StigendalDet finns väl en uppgivenhet hos många just nu också kring det här. Vad ska vi göra? Vad krävs för att det ska bli en förändring? Och när jag hör dig så blir tyvärr inte så här kommer att lösa sig för att det verkar vara så mycket hinder i vägen, bortsätt från vad en tidigare regering har gjort. Så verkar ledtiden överhuvudtaget med den politiska viljankraften och möjligheten vara sådana att det tar för lång tid hur man använder och brider på det.

SPEAKER_00Jag tror det viktigaste ändå är att se om vi får till ett skifte eller centret få med att styra över det att det blir en annan vilje inriktning vad gäller funktionsrättsfrågorna överhuvudtaget och den personliga stansen är en väldigt viktig del av det. Jag tycker på område efter område inom funktionsrättsfrågorna så har det hänt väldigt lite under den här mandatperioden. Det har pratats väldigt mycket. Det har varit väldigt mycket vackrar ord, inte minst från socialtjänstministern.

SPEAKER_00Det har låtit bra, men det har inte blivit leverans i slutet och så är det ju leverans som är det enda som räknas, det vill säga vad som har gjort för någonting. Där kan jag i alla fall lova att vi kommer driva på för och se till och få en helt annan takt i funktionsrättsfrågorna och vad som har varit i den här mandatperioden. Och sen är klart att det måste ändå ske. Om nu centrapartiet sitter med i regeringen och kan besluta över de här frågorna.

SPEAKER_00Så är klart att det måste samarbete med de andra partierna också i regeringsvällen, förvis.

Sofia StigendalSjälvklart. Jag tänker också att ni är ett husett litet parti. Och som du sa innan, det finns många frågor man vill driva. Hur stor sannolikhet är att funktionsrättspolitiken ändå är så pass stor att det är en av de sakerna som ni levar i en förhandling.

SPEAKER_00Det tror jag definitivt att vi kommer göra: Sen är det som du säger: att vi har ju många olika områden på vårt bord som vi vet. Sen hörde vi saken också kanske att det är visst många de mindre partierna i riksdagen överhuvudtaget som har varit de mest pådrivande inom funktionsrättspolitiken. Liberalerna har ju varit historiskt ett väldigt pådrivande parti inom de frågorna.

SPEAKER_00Centparti har också vara ett pådrivande miljöpartiet exempelvis också pådrivande, men de har rätt ofta varit de mindre. Som har fått lite grann emot både Moderater och socialdemokrater för att få de här frågorna på agendan och få satsningar på dem. Så att vi kommer definitivt kämpa för det här i kommande regering och om vi sitter i en sådan och oroar hur den ser ut.

Sofia StigendalOm vi går in på det här med kommunal verksamhet också. Någonting som jag kan känna och som jag pratar med många vänner om är att det sägs någonting på nationell nivå. Ccentripartiet, socialdemokraterna, vilken parti som helst, vi vill det här. Men sen så kommer man ner på kommunal nivå, och så är det lite som att den där visionen inte riktigt sträcker sig hela vägen ut i kommunverksamheten. Utan det kommer andra saker som kommer emellan eller man prioriterar inte funktionsrättspolitiken fast den man har sagt på nationell nivå att det gör vi och vi står för det här.

Sofia StigendalHur jobbar centepartiet med det?

SPEAKER_00Vi har ju en dialog naturligtvis med kommunala företrädare och så där. Vi har också ett funktionsrättspolitiskt nätverk i centepartiet. Men jag tror att mycket av problematiken med hur man hanterar de här frågorna på kommunal nivå idag. Det är att man går med mer och mer på vad som är rättspraxis. Och rättspraxis inom funktionsrättsfrågorna har tyvärr inneburit att rättighet av kringskurven som tidigare var självklara.

SPEAKER_00Får att ta ett exempel med ledsagning så har ju synskadens riksförbund kunnat konstatera att socialstyrelsen har konstaterat i en utredning att rätten till ledsagning har minskats med 67% under en tioårsperiod. Det har att göra med att väldigt många med synnedsättning helt enkelt inte längre anses tillhöra personkräps 3 i LSS, och på det viset så får de heller inte möjlighet till den insatsen i ledsagning som är beviljad via LSS.

SPEAKER_00När kommunerna har motiverat det här så gör man det nästan uteslutande utifrån att det finns rättsfall som har prövats där det visade sig att man inte skulle ha den här rättigheten. Då kan vi ju konstatera i forkspolitiken att så här inte tanken med LSS-lagstiftningen. I från början var det en självklarhet att man ingick även som med en synnedsättning.

SPEAKER_00Och frågan är var det vägen fram här. Det är ju också en fråga som har förhållats under nästan hela den här mandatperioden från social styrelsen kommer i rapport. Vi har ju kräft även där från optionen att man ska utreda en ny lagstiftning kring enbart den här insatsen ledsagning för att på det viset komma till rätta med personrättstigheten för att det har vi bedömt en svårare väg att det kräver en större förändring av hela LS-lagstiftningen när man ska gå in landar där.

SPEAKER_00Då är det lättare och lite konstigt kan man tycka men det är lättare att gå fram med en separat lagstiftning. Även i det här fallet så har svaret från regeringarna till slut kommet så det kom i december förra året, så var det att regleringsbrevet till socialdepartementet säger att de ska ta fram ett kunskapsunderlag till kommunerna så att kommunerna kan göra bättre bedömningar. Det hade man kunnat beslut om för två år sedan.

SPEAKER_00Så hade vi redan nu kunnat utvärdera om det hade haft en påverkan på kommunerna eller inte. Jag är väl orolig för att det inte kommer få någon större påverkan på kommunerna utan att man även fortsatt kommer gå med på rättspraxis. Och så är det väldigt mycket det man lutar sig emot. Och då som kommunpolitiker, med tjänstemän som utredar och handlägger de här är rätt ofta också fattar de direkta besluten i ärendarna, så är det klart att det blir svårt också som kommunpolitiker att säga något annat än att vi ska luta oss mot rättspraxis, och då faller det tillbaka på mig i den lagstiftande för samlingen att då är det lagstiftning eller möjligt en förordning eller regelverk som vi behöver förändra i.

Sofia StigendalMen är det inte också så att när man lutar sig mot rättspraxis eller man lutar sig mot ett fall eller så. Då är det också för att man någonstans behöver en pysventil. Man behöver någonstans. Jag tänker att det handlar mycket om vilken vilja har vi att finna lösningar också. Vill vi finna lösningar? På det som vi har sagt att vi ska genomdriva. El har vi inte fått tillräckligt mer resurser utrymme budget kring det här politiskt heller satsningar.

Sofia StigendalOch då blir det så här att för att vi ska kunna hålla den budgetan den satsningen som man politiskt sett har sagt i vår kommun, så vad kan vi göra? Då får vi vara ännu hårdare i det här. Då får vi hitta krypålet där, även om man nu inte säger krypål. Så jag tänker att någonstans så bottnar det ändå lite i vad är den politiska viljan? Hur genom syra den utifrån att också ge kommunerna och tjänster en rätt förutsättning och inte bara kunskap utan rätt förutsättningar rent budgetmässigt och satsningsmässigt.

SPEAKER_00Det kan jag hålla med om att det är klart att det handlar om budgetfrågorna också. Och som du säger, vilken viljenriktning man har. Sen kan man ju se också där politiken kanske är mer aktivt gått in och faktiskt ändrat i bedömningar eller stört upp när man har tyckt att det här har gått på fel håll. Så har det rätt ofta handlat om mindre kommuner, där man är lite mer nära medborgarna även som politiker, och där man kan på ett annat sätt har kunskap om de enskilda människorna medan de större kommuner tenderar att bli mer av tjänstemännens bedömningar som styr hela tiden och som man låter styra.

SPEAKER_00Det finns ju ändå exempel där man ju faktiskt har fattat andra beslut från politiken. Jag brukar ändå säga det även till mina kommunpolitiker runt om i Sverige att det finns ingenting som hindrar att man gör mer generösa bedömningar än vad LSS-lagstiftningen säger eller än vad rättspraxis säger. Det finns inget hinder överhuvudtaget. Men det blir ju på ett vis enkelt att luta sig emot så här är det bedömt när det har varit uppe i förvaltningssätt.

SPEAKER_00Jo, man gör det.

Sofia StigendalDå är man ändå tillbaka lite till den politiska viljan.

SPEAKER_00Jag håller med om det. Man kan behöva uttryckas tydligare på många ställen.

Sofia StigendalOch jag tänker utifrån det här med stor eller liten kommun. Uppsala gick ut ganska nyligen nu under våren och haft mycket. De har haft mycket kritik och demonstrationer och allt möjligt där kring sina bedömningar. Men tog ju ett omtag kring det nu och ändå som stor kommun. Säga att vi vill bli bäst istället. Och har samarbetat med funktionsintresseorganisationerna där och tjänstemännen och politiken på något sätt om jag förstår det rätt, har suttit tillsammans.

Sofia StigendalHur kan vi göra det här så att vi vänder på de här riktlinjerna till mer rättighet och mindre kontroll. Just den där kontrolldelen vad säger den, för jag har inte så många som pratar om den på det sättet i att vad kan en lösning vara för i min vardag, jag är ju själv förälder till ett barn med funktionsnedsättning. Och det jag och väldigt många andra möter är den här ständiga överbevisningen som jag måste göra. Han har sina diagnoser, men ändå så fort jag ska ansöka om min insats, så vill handläggare ha underlag och intyg.

Sofia StigendalDe vill prata med mig, de vill prata med honom, de vill prata med skolan, de vill prata med alla. Det tar fyra månader att få ett beslut som nu senast att han skulle få kvar i sin fritidsupphöj när man börjar sjuan och han börjar sjuan, och då behöver han få det enligt LSF istället som en kort tidsvariant. Det är samma fritids, det är samma skola, det är samma tid, det är samma allt samma förutsättningar och allting.

Sofia StigendalMen ändå så krävs det fem nya läkarintyg. Tre samtal med mejl, lärare, skolan, de ville prata med honom om. Det blir ju galet någonstans när det egentligen finns underlag och man bara kan checka i en ruta. Uppfyller man kriterierna? Hur kommer vi bort från det här? Vad kan man göra kring det här? För det känns som en sån jakt även på handläggarna om att de ska rättspraktis, göra rätt, göra rätt, göra rätt, och då blir det som att man ska kontrollera, kontrollera, kontrollera.

Sofia StigendalOch i det så går man liksom under som människa.

SPEAKER_00Det finns ju något tröstblöst i det du beskriver. Och just det här när man i en kommun arbetar eller har kontakt med en person under lång tid och vet hur funktionsnedsättningen ser ut, så är det klart att då bör det inte krävas nya intyg hela tiden utan då bör man ju kunna gå på den kunskap som man har av den här personen sedan tidigare. Det är ju skillnad naturligtvis om det kommer in någon ny systemet där man behöver se över om man har landat på rätt nivå i bedömningen, och kanske någon som har förvarvat en skada i vuxen ålder där man inte vet heller hur prognosen ser ut framåt.

SPEAKER_00Men i väldigt många fall så vet man ju precis hur prognosen ser ut. Det vill säga att det kommer inte bli bättre. Det kommer möjlighet att bli sämre. Då blir det både förståset slöser i med tid och arbetstimmar när man sitter och kräver in samma intyg en gång till en person man har god kunskap om. Jag tror också att det handlar om en osäkerhet på tjänsten sidan.

SPEAKER_00Nu vet jag inte heller om du haft samt samma handläggare hela tiden. För där ser vi också att en problematik är att växla rätt med handläggare på våra socialtor, vilket gör att det kommer in en ny handläggare så den är osäker på tidigare bedömningar, vi bilder sig en egen uppfattning. Men mycket av det här kontrollerandet har blivit överdrivet på det viset och nästan skadligt för verksamheterna.

SPEAKER_00Men sen återgäns är det klart att där det förekommer felaktigheter så är det jätteviktigt att man kommer åt dem.

Sofia StigendalJo, fast tror jag du kommer inte åt dem på individbasis. Då får man titta på vad är luckerna i systemet för hur vi delar ut tillstånd för anordnare till exempel. Sådana saker snarare än att så här: nu så behöver du ha två handläggare hem hos dig för att räkna hur lång tid det tar att gå på talet. Eller nu måste du skicka in fem intyg på samma diagnos som barnet eller personen har haft i 15 år som det redan finns underlag kring.

SPEAKER_00Det blir ju någonstans väldigt fel ända. Det blir ju helt absurd. Framförallt så innebär det både ett arbete för en som föräldrar eller för den enskilda med avstansbehov, och för handläggarna som inte leder någonstans. Som man bara konstatera att det ser ut som det gjorde innan. Det är ju väldigt få ska man veta med funktionsnedsättningar som man har haft med sig genom hela livet som blir bättre i sina funktionsnedsättningar.

SPEAKER_00Det är med en del av dem som har förvärvat något till vuxen ålder.

Sofia StigendalJag ville prata lite om skolan också. Bara få in den lite. För du nämnde den lite förut som att det är ändå en av era tre områden som ni skulle vilja lyfta. Och jag tänker att 19 000 hemmasittare, nästan 5 000 personer varje år som kommer ut utan fullständiga betyg, många av dem har diagnoser. Vad vill centrapartiet göra för att förbättra skolan för alla, så klart, men just i det här sammanhanget för personer som har olika funktionsättningar.

SPEAKER_00En av de stora problemen som vi ser med många av de som är hemma sittare med många av de ungefär 20 000 elever sedan i grundskolan varje år utan fullständiga betyg, det är att man har någon form av NPF-diagnos. Ibland hinner man inte ens få den här diagnosen satt under sin grundskoletid. Jag är själv gymnasielärare och har jobbat som dig många år innan blev politik på heltid. Det kommer ju elever med dyslexi upp till gymnasiet exempelvis som gårtt hela grundskolan utan att ha gjort en dyslexiutredning, trots att lärarna ändå har satt sett både på lågstadiet och mellanstadiet och högstadiet att det är någonting som inte stämmer i avåtningen och text.

SPEAKER_00Och så kommer man till gymnasiet innan man får den här diagnosen, och så vet vi att det är MPF-diagnoser också. Att det tar ofta alldeles för lång tid innan man får den. Vi har ju sagt några olika saker från centerpartiet. Om vi pratar om just det området. Det handlar dels om att vi vill det möjligaste mål MPF-sätta vad skulle vi säga skapa miljöer som är fungerande även om man har en MPF-diagnos.

SPEAKER_00Det kan handla om hur ljudvolymer ser ut störande miljöerna är möjlighet till mindre grupprum och mindre situationer att sitter i. Vi vill också se till att vi inför en elevlag på samma sätt som vi i sjukvården har ett patientlag som garanterar elever rättigheter till stöd. Idag så är det egentligen så att den enligt skollagen ska ha rätt till stöd.

SPEAKER_00Men väldigt många får det inte där för att massa rektor sitter och väntar på att eleven ska få en diagnos först. Först när man har en diagnos så sätter man in stöd. Det tycker vi är en orimlig ordning där för att det ofta tar alldeles för lång tid. Lärarna ser tidigt att man har behov av någon form av växt. Då behöver man ha rätt att få det också med eller utan diagnos. Och sen den tredje biten i det här: handlar det om att starka barn ungdomspsykiatrin så att man också kan genomföra de utredningar som behöver genomföras för att kunna konstatera om man har en diagnos eller inte.

SPEAKER_00Men vi får inte fastna i skolan i det här, och det har vi gjort idag ser vi i det här diagnosticerandet. Utan ser man att en elev har behov av hjälp så har den behov av hjälp. Diagnosen kan diagnosen hjälpa till i slutändan med att verkligen ge exakt rätt hjälp och stöd och rätt förutsättningar till lärarna och har medvetenhet om vad det handlar om.

SPEAKER_00Och det kan vara väldigt viktigt för individer också att kunna sätta ord på vad är det för någonting som är strukt. Men har man behov av hjälp så har man behov av hjälp.

Sofia StigendalDå är vi lite tillbaka igen. Jag förstår ambitionen, jag tycker att det är bra att man uppmärksammar att ny uppmärksammar till exempel att de faller att rätt hörer sitter och väntar på diagnosen och försöker stäva det med en elev som ska vara ännu tydligare. Samtidigt så är det ju verkligen så att då är vi tillbaks igen någonstans med. Vad är den viljan kring att tolka saker rätt? Skolverket har ju också sagt att en anledning till att det är så många som faller mellan stolarna och inte får stödet.

Sofia StigendalDet är för att rektorerna inte får stöd och underlagresurser och budget från huvudman. Och då är vi tillbaka på tjänstmän och politiker. Och den budget som läggs och den intention som läggs. För min del kan ju bli så här att det står redan i skollagen att man ska utgå från förutsättningar och elevens möjligheter att nå de kriterier och det som är uppsatt från läromålen och så.

Sofia StigendalOch det står också i Skolverkets instruktioner och guidning att man inte ska vänta på diagnos. Och att dessutom att det egentligen är där för man sitter och väntar på en diagnos. Utan det är någonstans för att rektorerna inte får förutsättningar från sin kommun.

SPEAKER_00Nej, men så kan det mycket väl vara. Vi har ju förslaget, eller har ju under hela mandatperioden också från centr mer pengar till skolan utbildningen, vad regeringen har den sitande regeringen, det har ju varit prioriterat område för oss också. Sen är klart att kommunerna måste göra de prioriteringarna varje rektor i slutändan måste göra sina prioriteringar. Men det har blivit väldigt mycket av just det här att man väntar med att sätta in stöd av den anledningen att man vill ha den här diagnosen på plats.

SPEAKER_00Och så går det kanske ett år eller två år eller ännu längre tid innan man faktiskt får det stöd man i grunden skulle haft rätt det redan i för början. Sen ser det ju andra problem också. Det har ju att göra med hela den här utslagningen av väldigt många elever som inte går vidare till gymnasiet till de nationella programmen. Det hänger ju också ihop med hur vårt betygssystem är utformat. Nu finns det ju förändringar på gång där med att ta bort det håda F-betyet som är idag.

SPEAKER_00Det är också en fråga som vi har tittat på och börjat driva under här mandatperioden att vi måste komma bort det från det skarpa Fär man är antingen godkänd eller underkän för att väldigt många av de eleverna som nu får underkänt med sig från grundskolan. Man blir också stigmatiserad i att man inte har lyckats. Man kanske har upplevt under många års tid att man inte har lyckats ufrå de förväntningar som finns.

SPEAKER_00Och så stängs vägen till det nationella programmen på gymnasiet. Vi vill se till att man öppnar upp framförallt yrkesprogrammen på gymnasiet som inte kräver egentligen lika mycket av kunskap i deoretiska ämnena för att kunna klara av de utbildningarna så vill vi öppna upp dem så att man inte ska behöva ha det skarpa godkänt i kärnämnen exempelvis för att faktiskt komma ut på ett sådant program utan kunna börja på det.

SPEAKER_00Sen har vi ett fantastiskt system i Sverige med möjlighet att läsa upp betyg senare i livet. Så att det har du inte lyckats fullt ut på grundskolan så tycker jag att då ska man kunna gå yrkesprogrammen på gymnasiet ändå, och vill man senare i livet. Jag plugga på högskolan, det är många som kommer fram med yrkeshögskola. Så har man möjligheter att ta igen det man förlorar tidigare.

Sofia StigendalJag tänker att vi ska avsluta alldeles. Jag har en sista fråga där men jag vill också bara avsluta lite skolan. Jag har en grej till med skolan. Jag tänker när du säger så här att vi vill NPF säkra skolor med ljudvolym och mindre grupprum och liksom. Och då tänker jag så här: När jag har läst på lite om er sedan tidigare så är ni ett sånt parti som ändå har nämnt det här med universell utformning. Och då blev jag lite förvånad faktiskt att ni inte väljer att säga det när det gäller skolan.

Sofia StigendalFör tittar jag bara på min egen situation, jag absolut är jättebra NPF-säkra skolor. Men MPF är väldigt, väldigt brätt också. Min son är autistisk men man har också en synnedsättning, den får inte mer i den här NPF-säkra skolan. Jag förstår att det kan vara svårt att man vill nisha eller man vill tala till det som hörs mest just nu kanske som är NPF. Om man ändå tycker att det är ett viktigt område under själva utformning.

Sofia StigendalOm man ändå tycker att det här är funktionsrättspolitik i ett område som ska genomsyra allt. Om man ändå har den visionen, hur kommer det se då att man snävar ner och säger att vi är NPF-säkrare och gör det väldigt snävt i vad det betyder.

SPEAKER_00Jag tycker du har en god poäng i din fråga. För att vi pratar ju om universell utformning i andra sammanhang, och vi pratar om det i skolsammanhang också. Egentligen i den här texten i vårt funktionsrättspolitiska program, så kunde vi mycket väl ha skrivit. Universell utformning, var av NPF-säkring är en del. Det där tar jag med mig till nästa gång. Vi ska uppdatera den texten för det tycker att det är en väldigt rimlig bedömning. Vi har ju pratat om det också.

SPEAKER_00A det för inte vara så att vissa skolor, det är ju framförallt friskolor som har utmärkt sig, får säga nej till elever på grund av att man har en funktionsnedsättning som att man är rullstolen och man säger att våra lokaler inte anpassade. Det är inte okej. El att man har en synnedsättning och säger att det funkar inte vår skola. Det är inte okej. Ut det är kravet på universell utformning, även vad gäller den fysiska miljön sårtervida det driver vi också.

SPEAKER_00Men du har en jättegot poäng och det tar jag definitivt med mig, till vi ska uppdaterade igen att det borde stå universell utformning som övergripande var en VMP säkring är en del av.

Sofia StigendalVad bra, då kunde jag påverka det. Det var ju bra.

SPEAKER_00Det är bara bra med goda idé. Man ser inte allre när man läser texterna själv. Utan ibland säger man i sin egen tanke.

Sofia StigendalJag tror ju någonstans att det här området med funktionsrättspolitik. Det är många som är väldigt trötta nu på att det inte händer saker. Och jag tror att man från politikens håll kommer att vara behöva titta på sina texter och det man säger och levererar vi verkligen nu på det här. Så att det inte blir en svekdebatt eller säger fina saker kring det här området, men det händer liksom ingenting.

Sofia StigendalLite som Elisabet sa i sitt talet, det saknades handlingskraft. Ja, visar denom det här området. Kristoffer, jag ska inte hålla dig för länge. Jag har en sista fråga. Det är så här att vi får se vad som händer i valet nu. Men punera att ni bildar regeringens underlag och får sitta med att få bestämma saker, påverka saker. Du som är verksam har varit verksam länge inom politiken kommer säkert vara det om fyra år också, tänker jag.

Sofia StigendalSå när jag bjuder in dig här om fyra år igen. Vad vill du då kunna säga med realism någonstans? Att det faktiskt har skett för ni är ett lite parti, ni behöver förhandla. Alla de här frågorna kommer inte att realiseras. Men vad är det som du kan säga så här: nej, det här gick vi in i döden för det här har ändrats. Det här ska ske.

SPEAKER_00Den personliga assistansen är jag övertygad om att vi kommer genom driva en förändring av under den innevarande mandatperiod eller under den kommande mandatperioden, som handlar både om det här med behovsbedömningarna att vi säkra upp dem och kommer bort ifrån den här minuträkningen som vi har idag och att vi vänder den här trendet riktigt med avslagen inom personliga stans, och att vi ser till att ersättningsnivån har indexerats.

SPEAKER_00Det där tror jag är fullt realistiskt att genomföra under mandatperioden. Eller förta beslut om under mandatperioden så att det har kommit rätta. Och sen hoppas jag också att vi har kommit framåt vad gäller skolan och vi har minskat utslagningen och att fler elever får möjlighet att ta sig vidare i livet och ha en positiv känsla bakom sig av den skolgång man har fått, och inte känner att det här har varit ett misslyckande eller varit negativt att de faktiskt kan gå ut i livet till arbete eller till vidare studier med en självsäkerhet och en tro på sig själv efter skolan.

SPEAKER_00Och sen hoppas jag att fler personer med olika former av funktionsnedsättningar också fått möjlighet att komma in i arbetslivet utifrån de möjligheter och förutsättningar som man själv har. Så övergripande hoppas att vi har fått ett bättre samhället med ett samhälle där man tar större hänsyn till olika individers individuella förutsättningar.

Sofia StigendalMed det så säger jag tack och bort Kristoffer. Är det någonting som du känner att du vill lägga till det sista, annars avslutar vi.

SPEAKER_00Det var ett jättetrevligt samtal. Det här är ju ett område med många utmaningar. Jag lovar att jag ska vara med och driva på i alla fall. Stort tack för det här samtalet.

Sofia StigendalTack så jättemycket. Du har lyssnat på papperskriget, podden som vill göra funkeslivet till en van fråga. Om det här avsnittet gav dig något, en tanke, en känsla att aha, hjälp fler att få samma sak. Dela avsnittet med någon i din närhet. Och vill du att jag ska ta upp just din fråga eller har en gäst som du tycker att jag borde prata med, så hör av dig. Förändring gör man tillsammans, och jag hoppas att jag har dig med mig.

Open the transcript file

Hosts and Guests

Nobody is credited on this episode yet.

Credit the people on this episode

Be the first to rate this episode

More episodes

All episodes
  1. 24. Jessica Roos Rahmquist - När ditt barn vill flytta hemifrån men du inte vågar lita på samhället

    Nov 19, 20261 hr 12 minAudio

    Hur släpper man taget om sitt vuxna barn när man inte litar på att samhället tar emot? Jessica Roos är mamma till 22-åriga Hedvig, som har Downs syndrom. Hedvig pratar allt mer om ett eget vuxenliv - men för Jessica...

    Credit the people on this episode

  2. 23. Annika Taesler - Jag behöver ingen normat som för min talan

    Nov 5, 20261 hr 4 minAudio

    Veckans gäst är Annika Taesler: journalist, författare och samhällsdebattör som sedan 23 år lever med en ryggmärgsskada och personlig assistans dygnet runt. I det här avsnittet pratar vi om hur som ens...

    Credit the people on this episode

  3. 22. Linnéa H. Christenson - "Varning: engagerad förälder" - stämpeln som följer dig genom vården

    Oct 22, 20261 hr 17 minAudio

    En varningstriangel och orden ”engagerad förälder”. Det var vad Linnéa Christenson såg i vårdens system när hennes son Vilgot bara var några veckor gammal. Tio år och 52 operationer senare har hon många skäl att...

    Credit the people on this episode

  4. 21. Natalie Eneke - "Som funkismamma är du ständigt jagad men du jagar också ständigt"

    Oct 8, 20261 hr 7 minAudio

    Vem håller ihop vården när ingen av de 40+ kontakterna har ansvar för helheten? Natalie Eneke är mamma till Elton, som har en omfattande funktionsnedsättning och har levt med vård, habilitering, hjälpmedel och...

    Credit the people on this episode

  5. 20. Anna Bergholtz - Jag kan jobba, om samhället låter mig

    Sep 24, 20261 hr 10 minAudio

    Vad händer när du har kompetensen, viljan och uppdragen men systemen runt omkring gör det svårt att faktiskt kunna arbeta? Anna Bergholtz är journalist, moderator och egenföretagare och driver konsultbolaget Unique...

    Credit the people on this episode