Vad vill Sverigedemokraterna med funktionsrättspolitiken om de får regeringsmakt efter valet? I det här avsnittet av Papperskriget möter jag Mona Olin, ansvarig för Sverigedemokraternas funktionsrättspolitik, för ett samtal om partiets syn på funktionsrätten. Vi pratar om LSS och personlig assistans, den pressade assistansersättningen och varför frågan inte kommit längre trots Sverigedemokraternas inställning och inflytande under mandatperioden. Vi pratar också om statligt huvudmannaskap, anhöriga som assistenter och om personliga möten verkligen är vägen till mer rättssäkra assistansbedömningar. Vi kommer också in på skolan och synen på ordning, stöd och elever som stör undervisningen och vilket ansvar politiker har för retoriken om ”hårt arbetande människor” i ett samhälle där vissa människor aldrig kommer kunna arbeta? Vad gör den retoriken med synen på människors värde? Ett samtal om Sverigedemokraternas syn på funktionsrättspolitik inför valet 2026. Skicka gärna feedback, förslag och gäster! -------------------------- Följ mitt arbete Jag skriver böcker, driver poddar och utforskar hur människor möter organisationer och samhällssystem. Vill du följa mitt arbete och få information om nya poddavsnitt, böcker, retreat och annat jag skapar? Läs mer här: sofiastigendal.se _____________________________________________________________ Poddvärd: Sofia Stigendal Papperskriget på instagram: @papperskriget Redigering: Elmer Hermansson
Audio and video play straight from the show's own hosting. PodSubs stores and serves no media.
Transcript
From the show. Tap a time to play from there.
SPEAKER_00Vi kan ju ta ett exempel på en kvinna som är 21 år som har en muskelskun som gör att hon sitter i rullstol och får hjälp med allt i princip. Under hela uppväxten så har hon haft hjälp av sina föräldrar så hon aldrig haft assistans. Nu har hon gått ut gymnasiet och hon jobbar, men hon vill flytta hemifrån. Och så får en avslag, alltså fullt avslag. Hon får ingen assistans överhuvudtaget. Jag tänker att om det hade varit ett personligt möte så kan det omöjligt bli ett avslag.
SPEAKER_00Jag förstår inte att det kan bli det ändå, men har man personliga möte med de som söker om hjälp och assistans så kommer det att bli mer mänsklig bedömning och man inte bara titta på ett papper och säger nej.
Sofia StigendalDet här är papperskriget. En podd och funksvårdagen bakom skolav och myndigheter om barn och vuxna som inte passar in i normen, och hur de och anhöriga får bara konsekvenserna när systemet bristar blir individers ansvar. För dig som vill förstå hur samhällsbeslut landar i verklighet liv och vad som krävs för att förändra systemet. Välkomna! Välkommen till papperskriget. Jag fortsätter med mina djupdykningar så här inför valet 2026 och pratar med de olika partierna om hur tänker de kring funktionsrättsfrågorna egentligen.
Sofia StigendalIdag har turen kommit till Sverigedemokraterna. Och med mig idag sitter ansvarig för funktionsrättspolitiken Mona Olin. Varmt välkommen till poddern.
SPEAKER_00Hej, tack så jättemycket för att du har bjudit in mig idag. Tack så mycket för att du är med.
Sofia StigendalJag tänker att vi kan börja lite så där som jag gjort med de flesta andra egentligen att vad står funktionsrätt för Sverige Demokraterna om vi tar hur brett, eller hur stort eller hur litet hur du tolkar det.
SPEAKER_00Funktionsrätt är ett väldigt brett område. Det är inte bara människor som har jätt, jättestora behov utan det kan även vara små behov som gör att man faktiskt har rättigheter att få hjälp. Vi har ju under många år jobbat med dessa frågor. Tidigare var det Karina Stolhärti som hade hand om det, och för ett och ett halvt år så var det jag som kom in till dessa frågor. Men funktionsrätt för oss är att alla ska kunna leva ett fullvärdigt livvärdigt med om man inte har haft en funktionsvårighet.
SPEAKER_00Det gäller ju både om man är blind eller om man har andra funktionsvårigheter utan alla ska ha möjlighet att leva, bo arbeta och studera och göra saker som vem som helst. Vi tycker det är väldigt viktigt och vi tycker att det har halkat efter inom LCslagen. Vi vill arbeta mycket med den.
Sofia StigendalDå kommer vi in nästan på nästa fråga. Hur tycker du att vi står oss idag med de här frågorna?
SPEAKER_00Vi står ganska långt ifrån där vi borde stå. Om man tittar på LCslagen så sammanfattar det ganska bra allting som behöver fungera. Men den har urholkats på grund av att man har drivit frågorna i absurdom till domstolar där de tolkar som etter och nollor.stolkande i text. Men man glömmer bort att detta handlar om människor, alla människor i olika individer.
SPEAKER_00Just att man drar det till domstolar och att både kommun och säkerhetskassa sedan lutar sig emot domstolsbeslut när de gör avslag på alla med många ansökningar om insatser. Det behövs verkligen en genomarbetning för att tydliggöra de grundläggande tankarna bakom LSslagen.
SPEAKER_00Så att det kommer fram med en att det är en rättighet. Det är ingenting man ska behöva be om. Man ska inte behöva kriga mot systemet för att få den här hjälpen. Det är en rättighet och alla har rätt att få den hjälpen.
Sofia StigendalJag tänker så här, LSS är det en rättighetslag. Det är en del av hela funktionsrätten för du nämn också att leva, bostudera och arbeta LSS, då kommer vi in många gånger på de här förutsättningarna att man får personlig assistans som du nu pratar om till exempel. Om man tittar på den stora ännu större bilden av funktionsrättsfrågor. Och att just kunna leva och studera. Hur ser det ut med skolor, hur ser ut med utformningar av bostäder, hur ser det ut med möjlighet att få ett jobb idag och sådana saker.
Sofia StigendalOm man tittar utifrån hela den omfattningen, hur tycker du att det står oss då? Är det samma? El är vi bättre övergripande eller är sämre övergripande?
SPEAKER_00Jag tror att vi lå väldigt långt fram när vi klobar del seslagen. Men jag tror att när den väl hade kommit så lytade man sig lite tillbaka och tänkte att nu har vi löst det här. Nu har vi det. Och så tänkte man att det skulle fortsätta i alllighet och alla skulle leva lyckliga. Det fungerar inte så. Man måste alltid fortsätta jobba med någonting. Så dels att det fortsätter vara den viktiga lagen det ska vara, men sen även utveckla den.
SPEAKER_00Mycket har förändrats på, till exempel arbetsmarknaden för de som behöver extra stöd. Jag skulle gärna se att det var enklare för företag att till exempel anställa människor som har en funktionsvariation. Idag är det väldigt svårt att ta lång tid och företagen vet inte riktigt vad de ska vända sig och det är krångligt. Det är svårighet och det finns mycket kvar att göra.
SPEAKER_00Det gäller både för arbetsgivar sidan, det gäller för skolorna och det gäller för hjälpmedel för att kunna gå i skolan till exempel. Inte minst att man ska kunna gå i skolan där utbildningen finns och kanske man behöver flytta till en annan region och så har vi problemet med att olika regioner har olika hjälpel och olika regler. Så det finns en hel del kvar att göra. Jag tycker att Sverige är fortfarande ett bra land för människor med de här behoven.
SPEAKER_00Vi får inte glömma att Sverige tar hand om människor som har problem. Det gör vi och vi är duktiga på det. Men vi har halkat efter och det finns mycket kvar att utveckla.
Sofia StigendalJa, för FN har ju också kritiserat oss ganska mycket kring de här frågorna och sagt att vi går bakåt i bemärkelse att vi tidigare haft den här mer rättighetsperspektivet. Och nu mer går mot det här medicinska precis som du var inne på lite här. Har du rätt till det där, har du rätt till det där? Är diagnosen som styre och exakta funktioner inom den diagnosen som styr snarare än att det ska vara en rättighetslagstiftning kanske inom eller sesta.
Sofia StigendalVad krävs för att. Du sa i början där vi har urholkat det nästan genom alla nya tolkningar och hårdar och hela tiden. Vad krävs för att komma upp till nästa nivå och komma ur det här?
SPEAKER_00Det som krävs det är helt enkelt att man tar fram riktlinjer som visar att man har rätt till stödet. Att man inte ska behöva bevisa sin rätt till stödet. Det finns redan i lagen att man har rätt till stöd. Det är jätteviktigt att vi får inte glömma bort det. För att komma tillbaka till det så behöver ju lagen bli tydligare.
SPEAKER_00Innan så stod det att man hade rätt till någonting. Men idag verkar det som att det behöver stå i lagen tydligare exakt vad det är man har rätt till. Att man har rätt till det och det och det. Jag tycker att det är synd att vi har kommit dit tyvärr i jakten på att spara pengar. Det är nog det bottare ur. Det var ju till 2014 som försäkringskassan fick uppdrag att faktiskt spara in pengar och blir hårdare i sina bedömningar.
SPEAKER_00Det var lite grann år som det startade att man bli hörda i bedömningarna och då överklagades det, det gick upp i domstol och så vidare. Det är ett stort problem. Detta ska inte handla om pengar. Och även om det gjorde det, så är det samhällsekonomiskt bättre att ge ordentligt stöd än att inte ge det. Det har ju tagit fram i bland annat grövant och en rapporter tror jag, som visar att det är samhällsekonomiskt att ge distans, att ge hjälpmedel att se till att stötta alla som behöver stöttning där då kan man hjälpa sig själv.
SPEAKER_00Det ginnar hela samhällsekonomin. Man behöver inte raist i sin egen rygg när man säger att man ska pengar genom att inte godkänna ansökningar.
Sofia StigendalJag håller ju med, absolut. Samtidigt tänker jag så här att riktlinjer och nya lagtexter och sånt är verkligen lösningen. För att jag menar någonstans om det här handlar om pengar, jakten på pengar och har gjort det tidigare. Vad är det som säger att det inte fortsätter att göra det? För att vill man hitta en pysventil i jakten på pengar, då hittar man det alltid, nästan oavsett vilken formulering man drar till med. För då snäver man till det på ett håll och så öppnar man dörren på ett annat nästan istället.
SPEAKER_00Så det är rätt väg att rätt i. Det är väl en sak man kan göra. Men man ska ju också tänka på att vi vill ju förstliga hanteringen för att den ska bli jämlika över hela landet. Sverige demokraterna har ju länge drivit att vi vill ju vill att alla ändra lagen så att samtliga hjälpmoment för alla grundläggande behov ger rätt till assistans.
SPEAKER_00Och det innebär ju att då tittar man på individen, man ser på individer som de är och all hjälp de behöver, och man räknar inte sekunder och minuter. Man utsätter ingen för den här kränkande behandlingen som många åker ut för idag. Hur lång tid tar det för dig att sitta på toaletten. Där för det är bara precis tiden när man sitter på toalettet, man räknar fel saker. Pratar om människor.
SPEAKER_00Och att säga att det är ett grundläggande behov att ha underkläder på sig att det är ganska grundläggande och ha riktiga kläder också om det är fem minusgrader uta. Man kan tycka det. Därför måste vi se till att det blir en lagändring i fråga om de grundläggande behoven till exempel. Kan man få rätt på en sån sak genom att det ändra i lagen, då försvinner mycket av de andra problemen.
SPEAKER_00Där för många problemen handlar om den här minuter räkningen. Det tycker vi är väldigt viktigt. Sen även indexering av assistansersättningen. Nu har vi gått ut tillsammans med liberalerna med fem punkter. Det är ju ingen nyheter för oss, utan vi har ju kämpat för de här väldigt länge.
SPEAKER_00Det handlar ju om att vi ska börja med att höja assistansersättningen med 7 procent, och sen att vi ska indexera den. Vi har ju velat indexera den väldigt länge och vi blir väldigt besvikna när det inte blev en indexering, men vi kommer att fortsätta jobba för det. Det är det ända rimliga att det ska vara en indexering, den ska vara transparent, alla ska förstå och veta hur man räknar fram den.
Sofia StigendalJag tänkte att de som lyssnar. De som lyssnar nu och säger nog, det finns nog dem i alla fall som blir: var skönt, vad härligt, vad bra, jättebra. Det är precis det vi vill. Och sen så finns det de som säger så här. Ja, även om ni nu inte satt i regeringskonstellationen, så har ni ändå haft 10-talet. Ni är Sveriges nästa största parti och har varit otroligt inflytande på alla frågor som har varit.
Sofia StigendalHur kommer det att den här frågan inte har kunnat göras något bättre? Hur är den så viktig för er som ni borde haft så mycket leverage. Är den så viktig?
SPEAKER_00Ja, den är så viktig, men vi ska också komma ihåg att det var väldigt mycket saker som var väldigt viktiga att ta i tur med när vi gick in i tio samarbetet. Vi drev väldigt många frågor från början av tidarbetet som var med i tidavtalet. Indexeringen var en av dessa. Nu har vi jobbat igenom hela tidavtalet, och många saker har drivits igenom.
SPEAKER_00Nu är vi fyra partier och då fick man ju försöka att jämpa ihop sig med vad man kunde föra igenom.
Sofia StigendalDet var ändå var Moderaterna som sa nej till just den här saken med indexeringen. Och ni var tre stycken som ville, och där ni ändå större egentligen vad Moderaterna är, och ni hade dessutom två stödpartier i den bemärkelsen. Så jag tänker att man hade nog haft större förväntningar på just er för att ni är så stora i den frågan om det var en tillräckligt stor fråga för er som parti att driva.
Sofia StigendalDet borde ha gått igenom att ni borde ha tvingat Moderaterna helt enkelt.
SPEAKER_00Ja, och jag kan också tycka vi borde ha gjort det. Nu sitter inte jag på den nivån. Så att jag kan säga exakt hur resonemanget har gått. Men jag kan verkligen hålla med om att det borde ha tryckt på hådare. Och jag kan säga att när det har varit budget förhandlingar. Så har vi jobbat väldigt mycket med indexeringen kanske, men vi har jobbat väldigt mycket med assistansättningen och hur hög den skulle bli.
SPEAKER_00Och det har ibland har det gått på förra året så blev den höjning på 3,5 procent. Detta år gick det inte alls lika bra. Men det är ju något som ska manglas igenom finansdepartementet och de har väldigt många olika förväntningar och önskemål att ta ställning till från alla utgått som tycker att de har de all viktigaste frågorna.
SPEAKER_00Men jag kan till viss del faktiskt hålla med att det borde ha kommit längre. Det borde det verkligen. Jag tror att många har tre partier som blev väldigt förvånade att indexeringen inte ens presenterades en modell. Och jag kan ju ändå säga att vi visste ingenting om att det inte skulle presenteras förrend det kom fram i budgeten.
SPEAKER_00Så det var en lika stor chock för mig också.
Sofia StigendalOch jag tror att när man hör det här och hör vårt samtal om de här sakerna nu, så tänker jag att det är ju liksom för att alla alltid när funktionsrättsrörelsen pratar med politikerna om den här frågan. Den här frågan, nu säger den inte bara assistansserättningen utan funktionsrättsfrågor. Och så säger alla att det här är superviktigt, det här är jättebra, och det här är mänskliga rättigheter och det är ett liv för alla, det är jätteviktigt.
Sofia StigendalOch sen så putas den där ner hela tiden på trappan av viktiga saker och prioriteringar. Och jag undrar varför det är så. Nu är det en kanske generell fråga. Du säger så här att alla kommer till finansdepartementet med sina frågor, alla är viktiga. Men hur manglar ni de här frågorna inom partiet för att så här: Okej är det här en topp tre fråga för partiet som sådan funktionsrättsfrågor?
SPEAKER_00Det kan jag faktiskt inte svara på. Vilket är viktigast. Är det viktigast att vi har barn på en utbildning i skolan. Är det viktigast att vi får läkarhjälp när vi behöver det. Är det viktigast att vi har en infrastruktur som går att använda. Är det viktigast att vi har rent vatten när vi spolar i granen. Jag tycker det är svårt att värdera. Jag är inte personen som kan säga att det ena området är viktigare än det andra.
SPEAKER_00Man kan ha många områden som är väldigt viktiga just på olika sätt. Därför vill jag inte ens ta ställning till vilka som är de topp tre viktigaste. Det är därför som vi har att det finns många utskott och många viktiga frågor i alla utskott. Jag säger inte att det ena är viktigare faktiskt.
Sofia StigendalDet finns ingen uttalad inom partiet att det här är våra tre toppfrågor. Sen kan det finnas massa frågor som är viktiga men vilka som vi liksom. Det finns inget sånt tänkte jag då när jag hörnit svar.
SPEAKER_00Det gör det funktionsrättspolitiken skulle ligga som en enskild fråga på det sättet. Däremot så är vi ju. Vi har under många år arbetat mycket hårt för funktionsrättspolitiken. Nu har man ju har ju även Gimmick ut och verkligen tagit bladet från munnen och steppat upp och visat på att nu tar detta på allvar. Vi vill höja assistansättningen med 7%.
SPEAKER_00Vi vill indexera den. Vi vill ha ett statligt huvudmannskap för personlig assistans. Vi vill nödsta orymliga återkrav. Där man ska stopp de återkraven som berör människor som faktiskt har fått besked av att det är okej att de har fått det godkänt och sen blir då återkrävda på otroliga belopp som inte ens finns.
SPEAKER_00Det är en annan sak om det har varit brottslighet bakom och då ska det hanteras som ett brott. Ja men precis.
Sofia StigendalMen inte om försäkringskassan själva har gjort något fel bedömning eller fel underlaget.
SPEAKER_00Det ska ju definitivt inte få uppstå situationer att det är den enskilda som råkar i knipa för att de har fått ett godkänt beslut. Finns det inte på kartan. Och sen en femte grej som man också säger nu, det har visat länge, men det måste bara bli så att det ska vara fysiska möten i assistansbedömningar. Det gäller både från kommun och från försäkringskassan att det ska inte sitta utred på kontor och titta på rapporter och ansökningshandlingar och fatta beslut om denna personen ska få insats och assistans eller inte utan man ska träffa personerna.
Sofia StigendalKan man förstå det bättre själv som hanläggar den underlaget från olika läkare eller vad då?
SPEAKER_00Man kan i alla fall förstå att man inte kan avslå en ansökan. Vi kan ju ta ett exempel på en. En kvinna som är 21 år som har en muskelskor, som gör att hon kan lyfta armen med en gaffe med mat. Men hon kan inte lyfta en kastrull. Den är faktiskt för tung. Sitter i rullstol och får hjälp med allt i princip. När man har lagt henne i sengen på kvällen, då ligger hon alltid någon hjälp hela därifrån.
SPEAKER_00Under hela uppväxten så har hon haft hjälp av sina föräldrar så hon har aldrig haft assistans. Nu har hon gått ut gymnasiet och hon jobbar, men hon vill flytta hemifrån. Och så får de avslag, alltså fullt avslag. Hon får ingen assistans överhuvudtaget. Jag tänker att om det hade varit ett personligt möte så kan det omöjligt bli ett avslag. Jag förstår inte ens att det kan bli det ändå, men har man personliga möte med de som söker om hjälp och assistans, så kommer det att bli mer mänsklig bedömning.
SPEAKER_00Att man inte bara titta på ett papper och säger nej. Jag funderat mycket på det där. Jag menar inte att det ska vara personliga möte för att man ska ifrågasätta de. Jag menar att det ska vara ett personligt möte för att utredaren ska förstå och se med egna ögon. Det handlar inte alltid som bevisföran från det som ansöker, utan det handlar om att utredaren ska se.
Sofia StigendalDet är en bra nyansering i det, så klart. Men jag tänker också: att just det där med, då är vi tillbaka lite på det där att okej, men om det någonstans är jakten på pengar. Jakten på att få budget annat gå ihop, och att man inte tillräckligt mycket lägger pengar på det här området. För att distans kostar så är det. Det vet vi. Andra insatser kostar mer, det vet vi också utifrån helhetsperspektivet. Men här och nu om man vill jag ha pengar.
Sofia StigendalVad är det som gör då att det där mötet ändå inte blir bara ytterligare ett led i en administration där handläggaren som egentligen inte har någon mer kunskap än vad specialistläkaren har, habiliteringspersonalen har, skola, alla runt omkring som har lämnat in alla de här inläggen där det står svart på vitt att den här personen kan inte föra skedan till munnen eller vad det nu är för någonting.
Sofia StigendalDet blir ju egentligen, tänker jag också bara ett ytterligare administrationsmoment. Som i min familj till exempel skulle det vara ett jobbigt administrationsmoment. Nu har jag skickat in alla underlag, det står svart på vitt, allting finns där redan. Men nu måste jag alltså ha ett fysiskt möte för att det är krav på att ha ett fysiskt möte, medan min anhöriga kanske inte alls klarar av det egent och ha det. Det blir jättemycket turbulens bara för att man ska ha det mötet.
SPEAKER_00Jag förstår tanken. Jag förstår vad du menar. Om man nu ser att man skulle skriva och jobba med delslagen att man ska visa på att alla hjälpbehov ska ingå i de grundläggande behoven, och att den som ansöker om assistans, man kanske skulle få lov att ha ett personligt möte.
SPEAKER_00Det står det att man får det är väldigt sällan att man får ett personligt möte även om man säger att man vill det. Och det känner jag kan hålla med det att har man nu lämnat in alla de här uppgifterna och allting, men att det ändå blir så att det blir ett avslag, då tycker jag att det skulle vara en styrka att handläggarna faktiskt träffar människorna bakom intygen.
SPEAKER_00A de ser Sofia eller Karina eller vad du kan heta att se personen som sitter där att det är inte rimligt att göra ett avslag här. Och sen här inte jag att man ska jaga pengar eller spara på ekonomin precis som du sa. Det är ju det vi säger att vi måste se hela människan. Vi måste se hela dagen, alla dagar, inte bara den lilla stunden som man idag räknar som det grundläggande behovet.
SPEAKER_00Just det.
Sofia StigendalJa, jag är lite turdelad som sagt. Vi får väl se vad det blir.
SPEAKER_00Jag förstår aningen att stärka dokumentet att man ska få godkänt det man ansöker om.
Sofia StigendalNej, och jag förstår intentionen. Jag är nog mer bara osäker på om den fyller upp ambitionen i det. Och jag är nog mer rädd att det finns redan en möjlighet idag att efterfråga från den sökande sidan att få träffas. Och om det då skulle bli ett krav att man måste träffas, så tror jag att det kan slå fel för väldigt många som inte har möjlighet på det sättet att bara komma in eller anpassa sig efter någon annans schema. Och sen att det inte blir så rättssäkert heller.
Sofia StigendalA vi någonstans ändå slutändan förlitar oss på att människan handläggaren ska någonstans magiskt och säga ja inte nej på grund av att de har träffat. Snarare än att de har sett alla papper som underlag.
SPEAKER_00Men man bara göra det tydligare att de som vill ha ett personligt möte ska få det. Då idag så är det väldigt många som vill ha ett personligt möte men som ändå inte får det. Och det kanske där man ska stärka rätheterna till det också.
Sofia StigendalMen om man tittar på era topp tre prioriteringar inom funktionsrättspolitiken där. Är det liksom samma som de här fem kring assistensen, eller är det liksom att finns det något annat om man titt på funktionsrätt i sin helhet.
SPEAKER_00Vi har ju också ledsagningen till exempel. A man ska ha rätt till gratis ledsagning om man är synskadad.
Sofia StigendalSå det är en av era prioriteringar. Om du får välja bara tre för det finns ju massa av tre. Det är ju massa som man både vill och behöver göra. Men utifrån allt det där att någonting måste prioriteras.
SPEAKER_00Men det är ju det statliga huvudmana skapet är jätteviktigt. Det måste till så att det blir likvärdigt och jämligt hela landet. Så funkar det inte. En annan grej är att assistansättningen måste höjas. Den måste verkligen höjas ordentligt. Det är ett superstort problem och det är inte bara ett problem för assistansanordnare eller för den som tar emot assistans.
SPEAKER_00Det är även problem för assistenten. Det drabbar alla på så många olika håll mottagaren som inte vet om de får hjälp för att det inte finns några anställda assistansanordnar som vill ge sina anställda bra förutsättningar att utvecklas, att kompetensutvecklas, att trivas på sitt arbete, att stanna på sitt arbete. Och sen assistenten själv som faktiskt har svårt att planera sitt eget liv när de inte ens vet om de har ett jobb om ett halvår eller ett år.
SPEAKER_00Det är så orimligt på så många plan. Så att det måste hanteras verkligen. Det behöver så många människor.
Sofia StigendalMen statligt huvudmannskap och assistanserättningen höjas.
SPEAKER_00Det tror jag. Ja, precis. Och sen att den indexeras, det är också jätteviktigt. Men som sagt, det finns ju hur många områden som helst som är jätteviktiga. Hjälpmedel hela Sverige. Det ingår lite grann i huvudmannskapet, men likväl så kunde man reglera det redan innan det blir ett huvudmannskap egentligen genom att säga genom att styra upp det helt enkelt med regleringsbrev och så vidare.
Sofia StigendalJag tänkte att jag läste någonstans. Om vi går in lite på det med assistansersättningen och höjas och konsekvenserna det får någonstans. För någonstans är ju många, tre och fyra instanser de som anordnar och de flaggar för att vi kommer nog inte finnas kvar med nästa år. Nästa år, inte särskilt långt bort. Det är bara några månader kvar till det nästa år. Det är jätteskrämmande.
Sofia StigendalOch ja, man skulle kunna säga att då finns ju kommunerna och då kan kommunerna ta hand om det. Men rent logistiskt, budgetmässigt, personmässigt svårt att se att det verkligen kommer att funka. Det skulle säga att alla privata skolor ska läggas ner ved skivet. Precis. Och det ska magiskt tas som hand om. Alltså kan man dra in någon nödbron så kan man det fanns ju en chans att ändra detta, men Moderaterna sa nej och ni andra var inte tillräckligt starka för att säga ja.
Sofia StigendalSå vad är det, vad är det som kommer att kunna ändras? Oavsett vem som kommer till makten nu.
SPEAKER_00Ja, jag tror faktiskt att det kommer att ändras. Om vi sitter i regeringsställningen efter valet, då kommer det att ändras. Det är jag säker på därför vi ser vart vi är på väg och vi har varit på väg lite lång tid. Men nu är det verkligen en minut i tolv. Många är förtvivlade som driver assistansanordningar.
SPEAKER_00Det är inte om de kommer att försvinna utan hur kan vi göra det på ett snyggt sätt och hur kan vi göra det så att vi ändå gör det så bra som möjligt för de som tar emot assistansen. Det är så många som vänder ut på sig själv och sina företag för att bara vilja hjälpa de som har rätt att få hjälpen. Jag tycker att det är jättråkigt att det har hamnat här.
SPEAKER_00Jag säger att sitter vi i regeringsdelningen då kommer vi att se till att den höjigt kommer att göra. Och tyvärr kommer det att vara för sent för vissa.
Sofia StigendalDet kommer det vara.
SPEAKER_00Men jag hoppas ändå att många ändå känner en viss möjlighet att öppna sig. För att det kan gå vägen. Och att de kan få styrka igenom det.
Sofia StigendalOm jag tar någonting närliggande lite. Så någonting jag funderade på också i hela den här krisen som är, med att assistant ska kunna fortgå och så där. Så helt oavsett hur snabbt eller inte man kan lösa någonting sånt här. Så ställer det ohört krav och tyngd och ansvar på anhöriga att gå in i alla fall eller jobba som assistenter, lönat eller ovlönat, men var där för sina anhöriga.
Sofia StigendalJag läste i någon sån här undersökning att ni hade svarat att ni var inte riktigt för det här med att man skulle vara anhörig och assistent. Ni ville någonstans begränsa det lite eller inte tyckte att det var så himla bra. Och då kände jag så här: att jag förstår faktiskt inte det. Givet att det du säger nu också är så här att vi är 7% höjning, vi vill satsa verkligen på det här, och så samtidigt veta att det är jättesvårt som det är redan. Men då dra åt skruvarna kring en pysventil i att kunna hantera det här huvudet.
SPEAKER_00Ja jag förstår att du ställer den frågan. Men att vi anser att det inte alltid ska vara familj som är assistenter, och det handlar inte om att man inte ska få lösa aktuta problem eller lösa situationer på det sättet. Det handlar snarare om att ibland så kan det innebära en begränsning för personen själv att ha en familj som sköter alla assistansen kring en att man blir tvungen att följa deras inriktningar och deras tankar istället för att de följer individen.
SPEAKER_00Jag tänker på heders problematik till exempel en flicka i en muslimsk familj som vill träffa kompisar, och alla hennes assistenter är kusiner, färbröder och mostrar. Där blir det en begränsning för henne som individ. Då motsvarar han till hennes assistans där den ska göra, därför assistensen ska göra det möjligt att leva ett liv som om man inte hade de funktionshinder som man har.
SPEAKER_00Det är där vi vill begränsa.
Sofia StigendalJag tänker så här: att givet, hur det är inte en kris som har varit precis just nu med assistansen, utan den har ju funnits länge och det har skrikits länge. Och det är svårt att få rätt kompetens och att få folk att stanna och hitta och så där. Är det verkligen rätt väg att gå då att säga att vi bestämmer att anhöriga inte får vara assistenter med kanske inom krissituation, för att ibland så kan det begränsa.
Sofia StigendalFör jag tänker att de flesta vill nog gärna att det är externa som kommer in i bemärkelsen, ju äldre ett barn blir till exempel för att det ska bli självständigt för att det i sig kan begränsa. Det är inte så ofta en normtypisk 15, 18, 20 25 åring och vill bara hänga med mamma och pappa. El? Men ska vi verkligen gå in och styra det givet hur det är också?
Sofia StigendalDet är där jag fastnar.
SPEAKER_00Ja, jag först du menar. Men ja. Jag tycker att man kan både styra det och tillåta det i samma lag. Om man har en person som har assistans 24 timmar om duggnad och alltid har bara anhöriga som assistenter. Då tycker jag det kan vara på sin plats att styra att det ska det inte vara.
SPEAKER_00Men om man har en person som har delvis assistans från familjemedlemmar då har man ju ändå en extern assistans samtidigt. Jag säger inte att det ska vara ett förbud mot anhöriga som assistenter. Men vi måste kunna hålla två tankar i huvudet här att det finns de som inte får rätten att välja sin assistans.
SPEAKER_00Där familjen bestämmer allt om assistansen. Och där är det viktigt att vi går in och säger så här är det. Att det ska vara en viss del extern assistans i alla fall.
Sofia StigendalJag tänker rent praktiskt för allt det där ska gå till sen.
SPEAKER_00Om man ser i Norge till exempel, där har man ju bestämda stafflade beslut att när du är denna lån så ska så här mycket av assistansen vara extern. Och när du blir så här gammal, ska så här mycket av assistansen vara extern. Sen så är det ju alltid undantag sådana här frågor. Det måste det bli.
Sofia StigendalDet måste ju vara verklighetsförankrat också. Är det jättesvårt att få tag i assistenter, så är det ju det.
SPEAKER_00Det är ju det. Och vissa har ju faktiskt så mycket svårigheter att kommunicera så att det kanske bara finns hörga, som de kan kommunicera med. Och då måste man ju ta hänsyn till det givetvis.
Sofia StigendalJa. Om vi bryter områden lite. Vad tänker ni kring skolan och funktionsnedsättningar. Vad tänker ni för riktade insatser eller hur man jobbar med det?
SPEAKER_00Vi tycker att precis som det ska vara idag, att alla elever ska ha rätt till de insatser och de stödinsatser som de behöver för att klara sin skolgång. Och det är oavsett vilken typ av svårigheter man har. Det måste vara behörig lärare. Den måste finnas tydliga planeringar och tydligt ansvar. Och inte minst en individuell plan som följer eleven för att stötta upp och man kan följa upp planen och se till att den följs och att all hjälp faktiskt resulterar i det den är avsed att göra.
Sofia StigendalI somras tror jag: då gick det igenom en ny lagstiftning kring att man inte skulle ha samma stöd på det sättet. Det blir lite svårare att få det här stöd, det ska inte dokumenteras. Man ska lättare kunna slänga ut elever och sådana saker att elevinflytandet skulle inte bli lika stort. Det finns mycket kritik kring det. Utifrån också funktionsrättsrörelsen att det drabbar extra mycket de här eleverna som faktiskt behöver stöd i skolan. Och att det borde dokumenteras och att bara slänga ut elever kanske inte hjälper.
Sofia StigendalDu menar med att slänga ut elever.
SPEAKER_00Menar du att de ska lämna klassrummet.
Sofia StigendalLämna klassrummet. A det är vårt verktyg. A mycket verktyg handlar om någon slags kontroll istället för stöd.
SPEAKER_00Det som vi röstade igenom det handlar ju främst om att lärarens respekt i klassrummet ska återställas. Det finns väldigt många skolor med stora problem i skolorna, och är till exempel elever med svårighet att ha till sig kunskaper, då måste läraren kunna avlägsna elever som stör lektionerna, alltså de som bråkar, de som går in på en lektion med intention att störa lektionen för att det inte ska bli bra.
SPEAKER_00Det handlar ju om att läraren måste få lov att ha den respekten och den styrkan i klassrummet att be elever lämna klassrummet som faktiskt stör lektionen. Sen så måste man ju också se på att man kan ju ha stöd i klassrummet som hjälper alla elever som behöver det stödet. Men att läraren måste vara en ledar figur i ett klassrum.
SPEAKER_00Det betyder inte att eleverna inte har några möjligheter eller rättigheter kvar. Men någon måste styra det som händer i klassrummet. Och det förringar inte elevernas rättigheter på något sätt.
Sofia StigendalMen är det rätt väg att gå?
SPEAKER_00Jag tänker så här: att ja, om en elev står upp på skolbänken och skriker ja ska det ändå kvar där.
Sofia StigendalMen jag tänker så här: varför gör en person det då? Tänka. Det är för att man någonstans ska ha lugn och ro och struktur i klasserna, absolut. Men verktygen för att komma dit är det att säga. Att läraren har rätten bara att ta ut någon i klassrummet snarare än att börja titta på hur mycket resurser har vi. Hur mycket ger vi möjlighet för de här eleverna att lyckas för att vi tar bort assistenter, vi tar bort extra anslag, vi tar bort extra pedagoger och sådana saker.
Sofia StigendalNär det kanske faktiskt är just det. Barn är barn, alla vill bli sedda tänker jag så. Men det är som fokus tänker jag på att vi ska stärka respekten för läraren. Respekt är någonting man får, inte någonting man tar. Ett sätt att göra det är ju att se och ha utrymme att se dina elever. Att ha möjlighet att kunna möta allas förutsättningar. Sen kan det finnas undantag, men att det här är ett sådant genomgående verktyg för att komma ordning med skolan.
Sofia StigendalJag förstår inte det. Nej, just för att det slår mot de som har, det slår väldigt tydligt också mot personer som har impulskontrollutmaningar om jag säger så.
SPEAKER_00Ja, jag förstår vad det är i den frågan absolut. Så är det verkligen en lösning. Men jag tror ju inte att lärare inte kan se skillnad på en person som medvetet större en lektion och en elev som har impulskontrollsvårigheter. Jag tror faktiskt att lärarna är så smarta så att de kan läsa sina elever. De allra flesta lärare i våra skolor i hela landet de är väldigt duktiga på det de ska göra.
SPEAKER_00Men de har under de senaste 20-30 år fått mindre möjligheter att styra i klassrummet. Det är ett problem. Vi ser ju upprepad gånger en elev som bråkar, en lärare tar eleven i armen och vill visa ut dem och läraren blir anmäld för misshandel och förlorar sitt arbete. Så ska det inte behöva vara.
SPEAKER_00Jag säger inte att en lärare ska ta hårdar vad som behövs eller ut överdå på något sätt. Men man måste få lov att undanröja de hinderna som finns för att undervisa de som faktiskt vill försöka lära sig något om det är någon som störra den ordningen. Och det tycker jag är jätteviktigt.
Sofia StigendalJag håller med om att det behöver vara ordning och reda och struktur och så. Men igen jag håller helt med. Det finns fantastiska lärare och jag tror att de flesta verkligen absolut kan göra skillnaden på. Är det här en person som har en utmaning eller är det någon som kommer in för att göra det här så. Eller att det finns mer bakom historien som gör att den här personen gör det här just nu. Det tror jag absolut. Men om man inte ger mer verktyg än att så här du ska behålla kontrollen i klassrummet.
Sofia StigendalDå kommer även den absolut bästa intentionsläraren så att nötas ner. Det finns inte så mycket energi. Jag tycker synd om våra lärare också utifrån att de inte får resurser, alltså konkreta resurser, inte bara en polis som säger att det är ju ändå så att elever har ju rätt till stöd.
SPEAKER_00Och det är ju väldigt många elever i väldigt många klasser och i många olika skolor som har elevsstöd i klassrummet. Det är inte så att alla elevstödare försvinner och läraren står där ensam med en hel klass var av 25% behöver extra stöd. Det finns stöd och elever har rätt att få stöd och de ska få det stödet. Sen ibland är det kanske så att vissa elever behöver gå på en särskild skola.
SPEAKER_00Jag besökte en skola i Kalmär bland annat som jobbade med elever med autism. Och de var väldigt framgångsrika i att lyckas med de här eleverna. Eleverna fick fullständiga betyg de kunde börja på gymnasiet efteråt. Det var en game changer för de här eleverna liv att börja på den här skolan och jag tycker att vi ska inte få ringa de möjligheterna.
SPEAKER_00Det som de beskrev som det största problemet var ju att många elever hade kommit så himla långt efter i skolan innan de kom till deras skola. De vanliga skolorna skulle ha provat allt, allt, allt, alla sätt, alla medel till stående budshjälp innan de sökte till denna skolan. Det betyder att eleven ska ha misslyckats med det och med det och det och med det innan de kommer till hjälpen.
SPEAKER_00Det tycker jag är väldigt synder för hade de när man ser att det inte fungerar, då man ju få en chans med det samma på det som man vet fungerar. Då hade de sparat in två, tre år av misslyckande för de här eleverna i skolan och de hade kunna gå vidare på ett helt annat sätt.
Sofia StigendalSå att det tror jag att mönster som finns i andra områden också när du kommer till just funktionsrättsfrågor att vi kan titta på diskussionen om att få ett LSS-boende till exempel, eller stöd i en sån situation. Att många kommuner tvingar dig eller uppmuntrar, eller vad vilket ord man nu vill använda att gå igenom väldigt många olika tjänster innan du får rätt till det.
Sofia StigendalOch det kan man tycka spontant att det är väl bra att testa olika saker. Ja, å ena sidan ja, och andra sidan, om det finns tydligt underlag på att den här personen klarar inte var själv, då vet vi ju redan del att testa hemtjänst i en lägenhet, det kommer inte funka. Personen kommer att misslyckas och kommer att känna sig jättedåligt och få fysiska psykiska men, kanske. Det känns som ett mönster som går igen ibland.
SPEAKER_00Jag har helt med dig. En annan sak som vi också kan lyfta här är att många personer med funktionsnedsättning, särskilt intellektuell funktionsnedsättning, söker sig med sällan till varen och får säld lika tidigt som andra på grund av att de inte inser att det faktiskt är en sjukdom. Att ingen hjälper dem på vägen.
SPEAKER_00Så där behöver vi bli mycket bättre på att se signaler hos personer med intellektuell funktionsnedsättning att alla som jobbar med dem ska lära sig på ett tydligare sätt att se signaler och förklara att detta är livet, det är inte så det ska se ut sjuk, eller du kanske ska känna efter, eller hur de nu ska identifiera sina sjukdomar. Jag är ingen expert alls på detta området. Det är också en sån grej att de går väldigt länge innan de kommer till rätt ställe.
Sofia StigendalJa, absolut. Och det är inte alla oavsett vilken diagnos det finns ju olika förutsättningar som gör att man kanske ibland inte heller överhuvudtaget har möjlighet att kommunicera sin smärta eller vad det nu är för någonting. Och där vi inte heller riktigt rustade alla gånger inom vården att bemöta ett i normtypiskt förhållningssätt till smärta eller kommunikation. Det finns tyvärr mycket saker att göra.
Sofia StigendalJag tänker så här: Jag har några frågor till. Tiden går ju. Men ett område, jag har pratat lite med de andra partierna om det också. Det här med den retoriska påverkan som man politiskt har utifrån det här området. Nu till exempel att länge länge har du pratats om att det är fusk och det är fokus väldigt mycket på välfärdsfusk.
Sofia StigendalSamtidigt som det har konstaterats ur många andra perspektiv att är det där fusket så himla stort jämfört med allt annat heller. Och fokus så mycket hamnar på att individen någonstans känner sig ifrågasatt och det ska vara ännu fler kontroller och ännu fler steg och sådär för att komma förbi det här snarare än att titta på systemnivån. Men också jag tänker på det här med hårt arbetande människor att det är de man satsar på, det är de som ska få belöningar, det är de som ska främjas.
Sofia StigendalDet kan lätt bli en sidonotering av det att har du funktionsnedsättning och inte kan jobba är du inte lika mycket värd. Inte för att alla som har en funktionssättning inte kan jobba. Men det blir ett vi och dom gör en ännu större skillnad mot den personen som har funktionsnedsättningar och den som inte har det med den här retoriken lite. Vad tänker du kring det och ansvaret man har som politiker kring det?
SPEAKER_00Mycket av den senaste årens politik har ju handlat om att de som kan göra rätt för sig ska göra rätt för sig. Det är klart att jag först din synvin med att det kan låta hårt. Men det handlar ju också om att de som vill göra rätt för sig ska få lov att göra det oavsett om det är 5% av en arbetsvecka eller om det är 100% av en arbetsvecka. Alla som vill göra någonting av sitt liv ska ha rätt att göra det.
SPEAKER_00Därför är det väldigt viktigt att man stöttar arbetsgivare som vill ta emot människor med funktionsnedsättning och att det finns hjälpmedel för detta. Att det finns tydliga riktlinjer. A det finns tydliga instruktioner för hur man ska gå till väg som arbetsgivare till exempel. Det handlar ju också om att man ska förlova att ha sin assistans med sig på sin arbetsplats.
SPEAKER_00Och det får man ju inte idag. Och det är ett jättestort problem. Hur ska man inte gå på toaletten på en hel dag? Det funkar ju inte. Jag tycker att det är viktigt att kan en person bara jobba 5 procent så ska den förlå att job de 5%. Det betyder mycket för alla att kunna göra det de vill göra. Sen så glömmer vi också att som regelverket ser ut idag, så är det ett väldigt stort problem att engagera sig i föreningar och organisationer som är ideella.
SPEAKER_00Då kan man ju jobba. Bara det när man jobbar ideellt så är det ju en annan form av arbete. Där är det ofta så att man gör det man kan när man kan. Där är inget uppstyrda tider och regler på det sättet. Där tycker jag att vi ska vara mer öppna. Vi ska ge möjligheter att kunta under sådana promisser. Men även daglig verksamhet. Det är något som har tagits ifrån många människor.
SPEAKER_00Och det är väldigt tråkigt. Det är många som har det som huvudsakliga sysselsättning. Man kan tycka vad man vill. Men för många är det väldigt viktigt. Och det är liksom deras sammanhang, det är deras liv. Och det måste snarare utvecklas. Och även arbetar som här namn.
SPEAKER_00Samman. Ja, länbidrag och exakt, exakt.
Sofia StigendalJag får två tankar i huvudet när du säger det här. Dels vill jag komma tillbaka till det här med retoriken lite. Men när du säger så här, de som vill göra rätt för sig, ska ju ha möjlighet att göra rätt för sig. Och då tänker jag så här: Ni också sagt att för att få tillgång till välfärdssystemet så ska man uppnå en viss mått av arbete eller så innan. Om du har en funktionsnedsättning och kommer till Sverige vill göra rätt för dig, blir det inte ett moment 22 att så här, för att jag ska kunna göra rätt för mig, för att jag ska kunna ha det här jobbet, då behöver jag personlig assistans.
Sofia StigendalFör att kunna utför att kunna få personlig assistans så måste jag jobba.
SPEAKER_00Men de här socialförsäkringsreglerna som har kommit, där är det faktiskt undantag med funktionsnätta. Jag tänkte att det har verkligen blivit omöjligt. Men de är undantagna från de reglerna.
Sofia StigendalPersoner med funktionsnedsättning.
SPEAKER_00Men det gäller ju ändå såklart att man ska ha rätt att komma till Sverige.
Sofia StigendalOm vi bortser från den utan har rätt att komma till Sverige. Men just det där kravet att man ska i så fall ha arbetat för att få rätt till välfärdssystemet, så kände att det är jättebligtbakvänt.
SPEAKER_00De är undantagna därfrån.
Sofia StigendalTack för det. Då vet jag det. Men jag tänker också så här att det finns ju fortfarande på det här med retoriken. A tycker att det är synd, och jag tycker att politiker, oavsett vilken inriktning eller sida eller vad man än står på, har faktiskt ett ansvar att tänka att det finns de som inte kommer någonsin att identifiera sig med hårt arbetande människor eller den som kan göra rätt för sig. Och att det blir när man höjer någon så högt, så skapar vi en större klyfta mellan de som inte kommer att kunna arbeta överhuvudtaget.
Sofia StigendalDet spelar roll hur mycket personlig assistans de har, det spelar ingen roll hur mycket lönedrag det finns. Vissa personer kommer aldrig att kunna arbeta. Men det pratar vi liksom inte om i samma någonstans mening, och då skapar vi större klyftor och mer stigma och skam kring att tillhöra den kategorin som inte är hårt arbetande människor. Vad tänker du kring det?
SPEAKER_00Det är ju svåra frågor där. Det är ju ingen som lyfter frågeställningarna för att göra någon ila eller att få någon att känna att de är mindre värda. Men målet är ju att alla människor är lika mycket värda. Att vi ska hjälpa dem som behöver hjälp. Och alla ska hjälpas åt att hjälpa dem som behöver hjälp.
SPEAKER_00Och det betyder att kan man göra något för att bidra, till exempel med skattemedel till staten så bör man göra det för att staten är den som håller ihop hela hjulet att få det att rulla. Och i det innebär det också att vi ska hjälpa de som inte kan bidra. Det betyder inte att de på något sätt är sämre människor eller inte förtjänar samma respekt som alla andra.
Sofia StigendalNej, men kan du se hur det ändå skapas ett sånt större gapp när man inte säger de här sakerna som du säger nu i samma mening. Att när det blir ett väldigt stort fokus så har vi många personer med funktionsnedsättning kan många gånger känna sig utanför samhället idag som det är. Känna att man inte är viktig och man inte är värd på samma sätt. Mycket av det är ju bemötandet retorik. Man ska inte underska ordet utvecklar och att vi alla har ett ansvar i det också.
SPEAKER_00Ja, för mig ligger det så självklart, men det är klart att man kanske skulle bli mer noggrann med att uttrycka det som jag precis sa. Att alla ska känna sig stolta över den person de är. Men kan man bidra så ska man bidra absolut. Ja, faktiskt. Men att man blir tydligare med att man bidrar för att alla ska ha samma möjligheter utan att för den saken skulle vara bättre eller sämre som personer.
Sofia StigendalJa, det är bara en reflektion för jag tror att det betyder mycket hur man pratar om människor och det betyder mycket vem man kan identifiera sig som också. Men du, tiden springer i väggen som säger. Jag tänkte bara så här: om vi sitter här, vi säger att ni hamnar i regeringställningen i valet. Och så sitter du och jag här igen om fyra år och pratar om valet som kommer då.
Sofia StigendalDå tänker jag så att då kommer vi ju prata om det som har varit också. Och vad vill du då inte så här, och jag önskar att det har blivit så här eller jag hoppas och tror, utan mer lite med någon slags realism och säkerhet sedan känna och säga att det här kommer vi ha fixat. Så det behöver vi inte prata om.
SPEAKER_00Vad skulle det vara? Det skulle vara definitivt en indicering av assistansättningen. Den kommer vi bara kunna bocka av direkt. Alltså i samtalet. Jag inte direkt efter valdagen.
Sofia StigendalEn brösklapp där från Mona, hon kommer inte att läsa det här efter vardagen.
SPEAKER_00Men när vi sitter om fyra år gärskär om fyra år så kan vi checka den utan i alla fall. Att därigenom har blivit enklare att bedriva assistans och ge den assistans som alla förtänner. Huvudmannerskapet kommer att vara på väg. Och inte klart kanske eftersom det är många bitar som måste beslutas först om grundläggande behov bland annat som vi redan har pratat om.
SPEAKER_00Men det kommer att vara på väg absolut. Jag tror också att vi ska kunna säga att det kommer att vara tydligare och likvärdigare regler för hjälpmedel oavsett vad i Sverige du bor.
Sofia StigendalSuperbra. Tack så jättemycket, Mona. Är det något annat som du känner så här? Jag vill bara flika in det här eller det här nuddade vi bara vid eller jag behöver säga det här. Så har du chansen.
SPEAKER_00Nej, jag kan bara säga att jag tycker att detta är väldigt viktiga frågor. Jag ser fram emot de nästa fyra år. Nu vet jag inte själv om jag kommer att sitta i riktan. Jag hoppas verkligen att jag får fortsätta driva de här frågorna. De fångar en och man blir mer engagerad ju längre man håller på. Jag hoppas verkligen att jag får möjlighet att jobba med dem under de närmaste fyra åren och se till att göra vardagen, och helgna och alla dagar i veckan bättre för alla som behöver hjälp med nu.
Sofia StigendalDå avslutar vi med de orden. Tack så jättemycket, Mona för att du var här och helpade. Tack själv för att jag fick vara med idag. Du har lyssnat på papperskriget, poddän som vill göra funkeslivet till en van fråga. Om det här avsnittet gav dig något, en tanke, en känsla att hjälp fler att få samma sak. Dela avsnittet med någon i din närhet. Om vill du att jag ska ta upp just din fråga eller har en gäst som du tycker att jag borde prata med, så hör av dig. Förändring gör man tillsammans.
Sofia StigendalOch jag hoppas att jag har dig med mig.
Hur släpper man taget om sitt vuxna barn när man inte litar på att samhället tar emot? Jessica Roos är mamma till 22-åriga Hedvig, som har Downs syndrom. Hedvig pratar allt mer om ett eget vuxenliv - men för Jessica...
Veckans gäst är Annika Taesler: journalist, författare och samhällsdebattör som sedan 23 år lever med en ryggmärgsskada och personlig assistans dygnet runt. I det här avsnittet pratar vi om hur som ens...
En varningstriangel och orden ”engagerad förälder”. Det var vad Linnéa Christenson såg i vårdens system när hennes son Vilgot bara var några veckor gammal. Tio år och 52 operationer senare har hon många skäl att...
Vem håller ihop vården när ingen av de 40+ kontakterna har ansvar för helheten? Natalie Eneke är mamma till Elton, som har en omfattande funktionsnedsättning och har levt med vård, habilitering, hjälpmedel och...
Vad händer när du har kompetensen, viljan och uppdragen men systemen runt omkring gör det svårt att faktiskt kunna arbeta? Anna Bergholtz är journalist, moderator och egenföretagare och driver konsultbolaget Unique...