När en person dör under oklara omständigheter i samhället kallas polisen in. När samma sak sker på ett LSS-boende är det långt ifrån självklart. I det här avsnittet möter jag Anders Lago, ordförande för Riksförbundet FUB, för ett samtal om LSS-boenden, rättssäkerhet och varför FUB nu valt att polisanmäla flera svenska kommuner efter allvarliga missförhållanden med dödlig utgång. Vi pratar om: - Vad ett LSS-boende är och hur systemet är tänkt att fungera - Varför allt fler får avslag eller tidsbegränsade beslut trots livslånga funktionsnedsättningar - Polisanmälningarna mot Ystad, Ängelholm och Helsingborg och varför FUB menar att det handlar om ett systemfel, inte enskilda misstag - Rädslan många anhöriga lever med inför att söka stöd eller låta sitt barn flytta hemifrån - Hur människosyn, ekonomi och bristande uppföljning påverkar verkliga liv Vilka liv tas på allvar, vilka brister accepteras och vad händer när människor blir beroende av system som ingen riktigt verkar hålla ansvariga. _________________________________________________________ Resurser som nämns i avsnittet Riksförbundet FUB Skicka gärna feedback, förslag och gäster! -------------------------- Följ mitt arbete Jag skriver böcker, driver poddar och utforskar hur människor möter organisationer och samhällssystem. Vill du följa mitt arbete och få information om nya poddavsnitt, böcker, retreat och annat jag skapar? Läs mer här: sofiastigendal.se _____________________________________________________________ Poddvärd: Sofia Stigendal Papperskriget på instagram: @papperskriget Redigering: Elmer Hermansson
Audio and video play straight from the show's own hosting. PodSubs stores and serves no media.
Transcript
From the show. Tap a time to play from there.
SPEAKER_01Jag menar om en person under oklara förhållanden dör i en bostad, då kallar man dit polisen. Om en person av oklara förhållanden dör i en svostad så gör man inte det. Om det sker ett sexuellt övergrepp i en bostad eller någon annanstans i samhället, då polisamäller man det. Om det sker på en LSS är det inte alls säkert att man gör det. Man kan verkligen prata om människovärd och humanism när man funderar över hur vi i vårt samhälle behandlar människor med funktionsnedsättning.
Sofia StigendalDet här är papperskriget. En podd om funkingsvardagen bakom skolav och myndigheter. Om barn och vuxna som inte passar in i normen, och hur de och anhöriga får bara konsekvenserna när systemets brister blir individers ansvar. För dig som vill förstå hur samhällsbeslut landar i verkliga liv och vad som krävs för att förändra systemet. Välkommen! Välkommen till papperskriget. Idag ska vi prata om LSS-boenden.
Sofia StigendalJag tror att det är ett område som även du utanför den här funkisbubben eller kommunet också har lite koll på lite insikt i, kanske. Kanske har du läst några artiklar som har tagit upp någonting kring det här, kanske har du ett boende i närheten av det där du själv bor. Idag är det i alla fall ett väldigt högaktuellt ämne. Vi ska gå in lite mer på vad är ett LSS-boende, hur fungerar det? Och hur ser mönster ut av hur det har fungerat över tid?
Sofia StigendalFör sex dagar sedan så polisanmälde riksförbundet FUB, intresseorganisation, polisanmäde Ysta, Engelholm och Helsingborgs kommuner. För brister i deras sätt att hantera och agera i LSS-boenden hos dem. Och vad är det som gör att vi egent där i en polisanmällen. Hur är det tänkt att fungera och hur kan vi ta oss dit? Lite sådana saker tänkte jag att vi ska prata om i dagens avsnitt.
Sofia StigendalIdag har jag bjudit in förbundsordförande för riksförbundet FUB Anders Lago. Varmt välkommen till podden, Anders.
SPEAKER_01Tack så mycket.
Sofia StigendalJag tänker att vi ska absolut gå in på det här med polisanmälan och så. Men jag tänker att vi kan vi inte börja lite med sätta kontexten. Vad är ett LSS-boende? Kan vi inte bara börja med att säga lite? Vad är det för någonting?
SPEAKER_01Det är ju ett boende för personer som har allvarliga eller åtminstone svåra funktionsinsättningar, nästan alltid livslånga sådana. Det finns två typer av LSS-boende. Har man stort stödbehov i allvarliga funktionsnedsättningar, då man ofta på en grupposstad. Det ska vara familjeliknande, det ska vara fem, hög, sex boende i en sån bostad. Sen finns det också vad vi brukar kalla service bostäder.
SPEAKER_01Då har du inte lika stora omvårdarsbehov, men trots allt behov av tillsyn och omvård, och enligt regelverket ska det finnas personal där dygnet runt. Då är det ofta helt egna lägenheter men att det finns personal i gemensamma lokaler eller i närheten. Så det är två typer av boende för personer med till exempel en intellektuell funktionsnedsättning, down syndrom eller autism.
Sofia StigendalOch vi pratar när du säger service på städer. Vi är fortfarande inne i att det är renodat personer inom LSS-området. Det är inte att någon kan vara äldre och behöva hjälp eller någonting enkom.
SPEAKER_01Nej, då ska man tillhöra det som i lagen heter personretsen för LSS. Och då har du en funktionsnedsättning, som sagt, ofta är livtslång, och det är faktiskt redan i förarbetena till propositionen om lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade där vi brukar kalla LSS. Förarbetena till den så skriver Bäng Västerberg om två olika typer av boenden.
SPEAKER_01gruppostad och service på stad. Man kan ha andra lösningar också. Man kan bo i en egen bostad och kanske har personlig assistans eller någon form av annat stöd, oftast från kommunen. Men de här två formerna av bostäder de finns uttryckligen i förarbetarna tillslagen.
Sofia StigendalJag tänkte bara så att jag dubbelt kollar att det var någonting som också åter med in där på någon annan målgrupp. Ut det här är uttryckligen för den målgruppen så att säga. Hur får man en plats där? Vad är det som avgör att man får en grupp på stad eller en service på stad oavsett?
SPEAKER_01Ja, det söker man hos den kommun man bor i. LSSbostad är en av nio olika insatser som finns i lagen. Så det söker man. Har man den här typen av funktionsnedsättningar som vi prat om så har det historiskt nog alltid varit så att man får tillgång till en gruppostad eller LSSbrostad. Men så är det inte idag.
SPEAKER_01Idag är det otroligt många som får avstag när de söker bostad. Jag tror att i Göteborg förra året avstod man 35% av ansökningarna till LSSbrost. Och på många andra håll så får man tidsbegränsade beslut, vilket egentligen strider emot lagen. Så idag är det mycket tuffare att få den här insatsen, det här stödet från sin kommun än vad det har varit.
Sofia StigendalMen jag fastnar lite där. 35% i att säga så här: Nej, men du har inte rätt. Eller rätt har man egentligen i den här lagen, men vad är det som gör att man får ett nej? Vad kan det bero på?
SPEAKER_01Det är ju kommunen och ytters den nämnd som är ansvariga för det här. Det kan vara en social nämnd, en omsorgsnämn, vård och omsorgsnämnd. Det är de som avgör detta. Och jag skulle också säga att man blir lite förvånad ungefär som du blir nu, Sofia. Till exempel iborg att det är så många avslag. De har man chans överklaga, men det är nästan omöjligt om man inte har juridiskt stöd i form av en advokat eller jurist att vinna i förvaltningsrätten för de går nästan alltid på kommunens utredning och yttrande.
SPEAKER_01Det är en klippig situation idag. Man söker inte en LSPårsad om man inte har behov av det.
Sofia StigendalNej, men precis. Jag tänker att någonstans uppfyller man kriterierna för att omfatta så den stödinsatsen. Då gör man ju det, tänker jag. Vad finns det mer att argumentera kring.
SPEAKER_01Det kan finnas olika skäl. Något som jag ofta stöter på och får mycket samtal och mejla om det är anhöriga föräldrar till personer med downsynd. Det är en del kommuner som anser att avmansyndrom så tillömer man inte personrsen för LSS. Trots att Downsyrom är ju faktiskt också en intellektuell funktionsnedsättning. Men då avstår man det med antingen i hänvisningen eller någon annan.
SPEAKER_01Det är också så att det är otrolig brist på LSS i landet. Kommunerna vet ju att man kan se hur många går i anpassad skola eller träningskola. Det går bedöma antalet som inom ett antal år vill flytta hemifrån. Men det bygg och ordning ställs alldeles för lite bostäder så det tror jag är. Ett annat skäl är nog krast att man sparar pengar. Man har en käv kommunal ekonomi och då säger man nej till de här insatserna.
Sofia StigendalJust det där med ekonomin tycker jag är så spännande för när jag själv har läst på lite och så där när LSS kom och sådär. För LS, de här sakerna som vi pratar om insatserna i sig och rättigheten till dem kom ju någonstans i början av 90-talet. Och då hade vi väl inte världens bästa ekonomiska förutsättningar egentligen att gå från 0 till 100, som är den situationen som var då. Nu är det ju snarare att vi redan är in i det.
SPEAKER_01Jag skulle nog säga att ekonomin när riksdagen, det faktiskt i för i enhet, antog lagen och när den började i början på 90-talet så hade Sveriges en själva ekonomi. Betydligt självare än vad vi har idag. Sen är det väl också så att på något sätt blir det ett mått på ett välfärdssamhälle, om man inte kan klara omvånarna av de som är mest utsatta. Då kan man ju fundera på om det kan kallas ett välfärdssamhälle.
SPEAKER_01Och det gör inte Sverige idag det brister där.
Sofia StigendalJag pratade med Cecilia Blanch i ett tidigare avsnitt och då pratade vi om personlig assistans, och då pratade vi just om att det är många som resonerar lite om att personer bli av med personlig assistans och hänvisas till boenden istället till exempel. Och så jag pratar med dig nu så säger du så här att de här boenderna, de blir färre och färre. Då blir det så här: vi bara skjute den här målgruppen längre och längre bort.
Sofia StigendalEl vet inte.
SPEAKER_01För en del är det det. Jag tycker både personlig assistans och stressboster är bra. Det är bra insatser, oft. Ibland fungerar det inte, men ofta är det det. Det är ungefant 000 personer som har personlig assistans. Då bor man ju i en helt egen lägenhet, men man har stöd av en eller flera assistenter för att klara sin livsföring. Bor man i en gruppbostad så är det till fördelarna tycker jag att man faktiskt har en social samvar med fler personer.
SPEAKER_01En gruppostad handlar det om att det ska vara 5 eller 6 högst boende. Men viste är det så att idag bollas en hel del personer mellan försäkeringskassan och kommunen. Som också bristade, det var mycket bättre för 10-15 år sedan. Det är liksom informationen och rågivningen.
Sofia StigendalVad tänker du?
SPEAKER_01Om man går tillbaka ett antal år då var det så att kommunens biståndsanläggare eller andra. De hade en diskussion med den enskilde, samtal med den enskilde och kanske deras anhöriga eller god man om vad som kunde vara den bästa lösningen, och också vad man själv vill ha för något stöd och för någon insats. Den rode fungerar knappt idag. Den kanske gör det en del kommuner men i de flesta fall skulle jag säga att den inte fungerar.
Sofia StigendalNu har inte vi. Vi har inte kommit dit att vi har några egentliga insatser inom LS. Men jag märker ju det bara när jag skulle säga: att det blir mycket mer kontroll, mycket mer checklista. Jag märkte det när jag bara skulle ansöka om kort tids för min son. Alltså att gå någonstans fortfarande samma fritids på skolan som han gör och alltid gjort att han bara skulle få fortsätta där. Jag tänkte att det här är väl, han omfattades ju, de vet det.
Sofia StigendalJag kan få ett jag samma eftermiddag. Men nej, det skulle starta sin utredning och jag behövde skicka in underlag och jag behövde ha samtal och de behövde ha samtal med skolan och de ville helst prata med honom. Och då kände jag så att gud om vi en dag skulle behöva prata om boende. Och det här var insatsen jag behövde göra för att han bara ska få fortsätta på samma frits som man alltid har gått på. Herregud! För det var inget tal om att bolla eller greja eller säga ja eller sådär.
Sofia StigendalUtan så här gör vi, det här pågången, och det bara är så.
SPEAKER_01Ja, och det är nog en vardag som många föräldrar och anhöriga möter idag. Jag brukar ge två rå faktiskt till föräldrar som har barn eller ungdomar eller en del vuxna med funktionsnedsättningar. Det är att gå med i någon av de organisationer som finns. Min organisation där jag är ordförande, FFB är en sådan. Men vi har också dagföreningen och Autism Sverige som gör stora insatser.
SPEAKER_01Och det säger för att det är ett bra sätt man kan möta andra föräldrar och man kan få en del tips och råd genom organisationerna. Det andra om man ska söka insatser, inte minst om man ska söka LSbor stad. Det är faktiskt att ta kontakt med en jurist eller advokat. Jag tycker det är fruktansvärt att det är så. Det kostar ju också otroligt stora pengar, och det är få som har råd med det. Men idag behöver man det är tyvärr en sån utveckling att du behöver ofta en kunnig jurist eller advokat som kan hålla dig i handen och driva ditt äende.
SPEAKER_01Tyvärr är det så.
Sofia StigendalOch det här tror jag att gemen man inte riktigt alls har någon insatthet i eller förståelse för att det kan vara så. För jag möter ju väldigt mycket människor i min närhet som säger att då är väl bara att säga vad du behöver. Jag har googlat Sofia och jag har sett att du har ju den här personen på biståndshanläggaren som du kan höra av dig till på din kommun och jag har hjälpt dig nu. Det är den du ska höra av dig till. Gör det så blir det bra.
Sofia StigendalLite så. Medan som du säger att så här, det krävs, jag har själv jobbat med juridik i väldigt många år. Och jag märker det att i alla forum jag hamnar i så är jag mer bekämt av min kunskap juridiskt, än att jag bara kan få vara föräldrar som har frågor.
SPEAKER_01Ja, det har nog helt rätt, Sofia. Tyvärr är det så här idag. Vi har ju bestämt oss från FUB att vi. Jag har gjort det 5-6 år mer än det. Diskuterat frågorna med politiker i riksdag och i kommuner. De stora bristerna inom LS. Och både bilden bland allmänheten, men även bland många politiker.
SPEAKER_01Anders, det fungerar väl i Sverige idag. Det är väl inga problem. Alla får de insatser de har rätt till. Men vi har påtalat att det inte är så att det är många som har anslag eller tidsbänsade insatser. Men det händer inget i politiken. Det är inte så att var sig när det var en socialdemokratisk regering eller nu när det en borg regering så har man vi tagit några åtgärder för att rätta till det här systemfelet att det inte fungerar.
SPEAKER_01Där har vi valt nu att särskilt i år uppmärksammar de stora bristerna inom LS, båda att det är brister i den befintliga verksamheten, men vi kommer också uppmärksamma det här att det är många som får avslag eller tidsbegränsade insatser.
Sofia StigendalJust den där sista: tidsbegränsad insats. Du nämnde det innan också 35% är göteborg för avslag, men det är också väldigt mycket tidsbegränsade beslut. Och jag har hört om det i personlig assistans där vi hade den här tvåårsgränsen för att man skulle ompröva. Och jag vet också att när man får nya förutsättningar så är det många som pratar om att då måste jag någonstans ansöka igen, eller inte ansöka igen, men kompletterar och kanske gör en prövning. Men att det var så i bostäder, det hade jag inte alls en aning om.
SPEAKER_01Och tyvärr är det så. Jag tror att det mycket hänger ihop med att många kommuner har brist på LS-bostäder. Kanske ekonomiska, villkor också i kommunerna. Men det kan vara så att en person faktiskt som har en livslång funktionsnedsättning. Det här är ju inget man blir med har man en intellektuell funktionsnedsättning och syndom eller autism, så är det inget som försvinner.
SPEAKER_01Därför står det lagen också att insatserna ska vara varaktiga. Tis begränsade beslut. Men idag har medlemmar som hör av sig och har fått ett beslut på LSS-stadion under sex månader. Vi har medlemmar som hört av sig och får det på ett år eller kanske i två år. Det är syniskt.
Sofia StigendalDet är syniskt och för den som lyssnar nu som kanske inte riktigt är insatt i vardagen för en sådan person som behöver ge stödet så skulle jag säga att det är ju förödande för individen. Vi kan tycka som normtypisk att det är ju jobbigt att behöva leva i ovissheten. Men för personer som någonstans har byggt sin trygghet utifrån att få vissa personer som är där, som förstår dem, som kan kommunicera på andra sätt än att kanske bara prata så som du och jag sitter nu med tal.
Sofia StigendalEller veta vart man har sitt tillhörande i den här bostaden. Vilka andra som bor där vänner. Det är förödande. Det kan skapa. Det kan vara livsavgörande, säger jag. Eller ju.
SPEAKER_01Jag håller med. Det skapar en otrogghet. Det blir otroligt dramatiskt om man fingar så flytta vilket händer. Det är som sagt att det strider också mot båda förarbetarna till lagen och lagen där det står att insatserna ska vara varakti.
Sofia StigendalMen och då kanske inte har något svar på det här. Jag ställer frågan ändå. Hur kan det ens vara möjligt? Alltså att vi har en lag och det står tydligt där, och berörd myndighet har gått ut och kritiserat politiskt att det här får ske. Och ändå är det lite så här tejsa som nya kläder vi kör på.
SPEAKER_01Jag tror att det bland annat beror på att statens styrning, uppföljning och kontroll inom det här området är så bristfällig. Det förekommer knappt någon uppföljning och kontroll av den kommunala LSF-verksamheten. I totalt tannlös när det gäller det. Det finns ingen annan myndighet som granskar och följer upp. Det tror jag är ett skäl. Ett annat skält är lite det här vi var inne på.
SPEAKER_01Jag tror att allmänheten och även politiker tror att ha bilden av att det fungerar bra och att man får de insatser man har behov av. Och som sagt, det är ett skäl till att vi från FB under det här året kraftsamlar och lyfter upp problematiken för vi tror man behöver skapa en debatt om det.
Sofia StigendalJag tänker att vi kanske med det sagt också ska gå in på att ni faktiskt har polisammält. V berätta, vad är det som har hänt för några dagaren?
SPEAKER_01Ja, men vi har polisamält tre kommuner och troligen kommer vi polisamälla fler. Vi håller på att granska ett antal fall för närvarande. Vi har polisammält tre kommuner där det är riktigt allvarliga missförhållanden i en LSSbostad i deras kommun. Vi har gjort det där för att ingen reagerar över detta. Det är så att kommunerna ska anmäla till Ivå när det sker missförhållanden till exempel på en LSSbostad.
SPEAKER_01Det gör man oftast. Men vi har också upptäckt fall där har tipset om fall där man huvudet inte gör någon anmälan Tivå. Men normalt ska man anmäla till Ivå, men den Ivå gör att de granskar och ser om kommunen har gjort åtgärder så att det här inte upprepas igen. Och om kommunen har gjort det, då nöjer Ivå med det och lägger ner utredningen. Så det finns ingen instans, ingen som tittar på ansvarstagande eller till och, som i min bild att det i de här tre fallen att det är brotligt.
SPEAKER_01Därför bestämde vi oss för att anmäla tre som vi ser mycket allvarliga fall till polisen. Det är ju anmälingen enligt Brottsbalken. Det är ju allvarliga brott. I en del fall kan. straffskolan var fängelse i flera år.
Sofia StigendalJag säger de här i Helsingborg, eller hur, en man kvädades efter att ha fått fel mat. Fel sorts mat. Och han avled. Engelholm, en person som bodde i en lägenhet som var kopplat. Han borde själv en lägenhet som var kopplad till grupp och stärder på något sätt om jag förstod rätt. Han har inte fått någon till syn på nästan tre veckor och hittades död. Och i ystad den sista kommunen så var en kvinna som glömdes bort av kommunen i tio års tid.
SPEAKER_01Och som borde en kommunal LSP-stad och blev under de här åren fysiskt misshandlad, ekonomiskt utnyttjad och sexuellt utnyttjade. Det är fruktansvärt. Jag förstår inte hur det kan hända. De anmeldingarna vi gör, de riktar sig både mot de ansvariga nämnderna politikerna och i del fall också till medarbetare i de här gröda kommunerna. Det handlar om när det gäller politikerna, framförallt att man inte har haft regler och riktlinjer och inte följt upp ärenden heller.
SPEAKER_01Det är ens varet ligga på politiskt nivå. Det är anmeldningar till anmeldningar av tjänstemän. Och i båda de här fallen, politiker och tjänstemän så är det ju tjänstefel eller grov tjänstefel. Det kan till och med i politiker och tjänstemans fall vara enligt brottsbalken vollande till annans kroppskada eller sjukdom. Och sen är tredje fallet där en person avlider efter fel mater.
SPEAKER_01Där är ju brottsproviseringen enligt brottsbalken vollande till annans död. Så det är allvarliga brott.
Sofia StigendalOch man sitter här utanför den här bublan någonstans. Jag kallar det för bublan just nu, men den här kunskapen om funkis och man själv inte är berörd så. Så det låter ju fruktansvärt. Det är fruktansvärt. Men jag tänker ändå att man sitter där och tänker så här: ja, fast det måste ju ändå vara. Fall som någonstans ytterligheterna. Kan det verkligen vara så här utbrett fler? Du säger att ni ska använda fler. Kan det verkligen vara så?
Sofia StigendalOch det här måste ju vara jättespeciella omständigheter. Vad säger du?
SPEAKER_01Tyvärr är det inte det. Jag skulle säga att det är ett allvarligt system fel i det svenska samhället. Man kan också säga att ibland är det en syn på människor som har en funktionsnedsättning, som jag inte trodde att vi hade i Sverige idag. Så vi har fler fall som vi kommer när vi har tittat på dem att lyfta upp både till media och säkert i en del fall också polisammä.
SPEAKER_01De här är inte tre enstaga fall. Det är en tillfällighet att det blev de här, för de var kända av oss, de är mycket allvarliga, men det finns liknande fall runt om i Sverige.
Sofia StigendalDu sa där att det finns en syn på människan som någonstans syns i de här fallen också, eller syns som ett mönster. Vad är det för människor som?
SPEAKER_01Man kan se faktiskt, och det kan göra mig mycket oro också ledsen att man inte minst från kommunerna, då kan man nog säga att man ser personer med funktionsnedsättning som mindre viktiga än vi som är normalstörda. Man låter bli till exempel på polisamda händelser som är så allvarliga att hade de skett någon annan stans så har det varit självklart att man hade polisamälte.
SPEAKER_01Vi kan se fall där det finns sexualbrott på Lspostäder som inte har polisamälts. Jag menar om en person under oklara förhållanden drö i en bostad, då kallar man dit polisen. Om en person av oklara förhållanden dör i en spostad så gör man inte det. Om det sker ett sexuellt övergrepp i en bostad eller någon annan stans i samhället, då polisamäller man det.
SPEAKER_01Om det sker på en LSB, det är inte alltid säkert att man gör det. Tyvärr skulle jag säga att det är nog. Jag skulle säga att det är ett synsätt och det är en syn på man kan verkligen prata om människovärde och humanism när man funderar över hur vi i vårt samhälle behandlar människor med funktionsnedsättning.
Sofia StigendalKänner du att det här är någonting också, eller kan du se det i din roll också att det här är den människosynen, eller det sättet att hantera de här frågeställningarna har ökat liksom?
SPEAKER_01Ja, det har det. Jag har ju själv en son som ha IF, han är fyller 30 i höst och jag kan ju se. Jag har ju följt av diskussionerna om funktionsrättsfrågor, inte minst på grund av honom under många år. Min bild är att från att vi fick LSS-lagen i början av 90-talet, så har det fungerat mycket, mycket bra.
SPEAKER_01Det har säkert varit missöden och allvarliga missförhållandet också. Men inte alltid i samma grad som vi ser nu. Jag har pratat med medarbetare vi har inom FUB som har både medarbetare och förtroendevalla som har varit med under många år. Hon den största delen av LS-dagens tid så har det faktiskt fungerat för hållandvis bra. Jag skulle nog säga att det här slutande planet som vi är på nu är de senaste tio åren.
SPEAKER_01Det började med avslag på kontaktperson och ledsakare och de här insatserna som ska ge möjlighet att delta i samhället, delta i föreningsaktiviteter och idrottverksamhet. De avstogs. Sen har det varit lite långt några år, men de senaste 34, 5, 6 år ser vi mycket avslag på till exempel svestbåsstadet eller tidsbegränsade beslut där.
SPEAKER_01Och vi ser nu också under ett antal år allt fler allvarliga missförhållanden på det sätt som de här tre som vi nu har på Lisamet. Det har blivit sämre. Framförall under senaste tio åren skulle jag säga. Det har varit sluttande plan där. Och nu är det att det är i kris i LSS verksamheten i Sverige, och det är ett själv till att vi försöker uppmärksamma detta på många olika sätt under det här året.
Sofia StigendalJag känner ju igen med jag sitter här och försöker att upprätthålla den här rollen av att jag ska vara poddvärd och inte gå in allt för mycket i mina känslor som förälder. För jag blir väldigt berörd av båda de här sakerna som har hänt, och det är jag känner ju igen så väl min son är ju 14 nu. Och när du säger de senaste tio åren ja, jag tycker någonstans, även om inte vi har ansökt om saker, så jag är ju med i Facebookgrupper. Jag är ju med och hör andra föräldrar och familjer. Och märker ju någonstans den här rädslan av att så här, vågar jag.
Sofia StigendalJag måste ta hjälp, men vågar jag ta hjälp. Och den känslan delar jag i allra högsta grad själv. Och jag tror att det kan vara svårt för någon utanför att verkligen förstå den. Det är ingen som vill. Det är ingen som vill per automatik bara så här: nu så ska jag son eller anhörig dotter eller så till ett boende eller så. Det är ingen som vill det från början.
Sofia StigendalSå bara där är det en utmaning. Men sen att veta att det händer väldigt mycket saker. Det blir ju ytterligare än det skapar ju ingen till systemet. Kan man ju inte riktigt säga.
SPEAKER_01Jag möter och har föräldrar som har mig hör av sig i mig med precis samma inställning och oro som du har nu. Nu ska vår son eller dotter flytta hemifrån, men hur det gå med tanke på att man ser och hör hur det fungerar. Tyvärr är det också så att efter att vi gjorde de här tre polisammälningarna och det har varit en del medier kring det.
SPEAKER_01Så många som hör av sig till mig med fruktansvärda berättelser. Man blir otroligt ledsen över att vi behandlar människor på det här sättet i Sverige idag. Vi ser ju det och jag ser det som ordförande i en stor intresorganisation för vår grupp att det är nödvändigt att berätta om det här. Det här är ju en grupp, det här är personer som har en svår röst, eller i många fall inte har något röst alls.
SPEAKER_01Om inte vi från FUB berättar om detta, tar fram detta, ger exempel. Det är ingen annan som gör det. Det är en uppgift som vi har. Det är ett ansvar som vi har. Vi får ju allt fler medlemmar också. Så det är nog fler än. Or. Ibland är en styrka att vara medlem en organisation, och det är bra för oss för att vi blir starkare när det är fler medlemmar och fler röster.
Sofia StigendalJa, men precis starkare röster i nummer. Jag tänker att vi ska fortsätta prata om det här fast lite ur ett annat perspektiv också. Jag tänkte spela in lite att jag såg. Jag har ju också sett den här media rapporteringen om er polisanmälan. Och jag har sett svaren lite från de olika kommunerna. I en kommun i Helsingborg så den personen som har svarat som jag har sett i media som har svarater Susanne Rosenström, avdelningschef i Helsingborg.
Sofia StigendalMen jag såg också att hon gjorde ett inlägg på LinkedIn om den här situationen. Jag vet inte om du har sett det eller inte, det finns ju massa saker som pladdar förbi. Men jag tänkte så här: jag ska läsa vad hon skrev. För jag skulle vilja resonera kring det lite. Hon skriver bland annat att det har varit en tung vecka, och hon beskriver situationen som har hänt när man blir polisammäld, hon berättar varför. Att det är en person som kvävdes efter att ha serverats fel typ av mat och att den här personen avled av de skaderna.
Sofia StigendalHon säger att vi har gjort en massa förbättringsarbete och tagit tag i det här. Ivo har stängt ner sin tillsyn på området och vi tyckte att vi var på gång. Och sen så säger hon att jag är bekymrad över utvecklingen. Det här är inte hjälpsam. Vi kan välja att snältolka agerandet som naturligtvis skapat intresse från media och funktionshindersområdet och har fått väl bekänt uppmärksamhet. Där har vi samma mål som FB och ser behovet att funktionshinderfrågor får en betydligt större uppmärksamhet än det fått på länge.
Sofia StigendalMen vi är inte överens om medlet. Väckan som har gått har jag behövt möta både medarbetare och chefers räddlor. Vad betyder det här? Vad kommer att hända med oss? Målet har vi gemensamt FB men ser en annan väg dit. Och när jag läste det här så skapades en massa olika tankar i mig. Men jag skulle vilja bålla med dig lite här: att hon skriver att den här polisammällen är inte hjälpsant och att ni är oänsa om medlet, men inte målet.
Sofia StigendalVad tänker du om det?
SPEAKER_01Jag vet inte riktigt men jag tänker ganska mycket. En första fråga till Susan är att om hon upptäcker ett brott någon annanstans i samhället skulle inte hon anmäla det. Om det är en politiker eller tjänsteman som i myndighetsutövning begår fel, skulle inte hon klaga på det och försöka ändra på det. Om hon såg en person som någon annan stans på något sätt blev påverkad så att den personen avled, och någon annan var inblandad i den händelsen.
SPEAKER_01Jag vet inte, men jag utgår från att Susanne skulle likla det. Nu tycker hon inte man ska göra det för att det är inom en av kommunens verksamheter. Jag delar inte den uppfattningen. Jag skulle också komma ihåg att all personal inom sjukvård, äldreomsorg och sesverksamhet, de har ju ridiskt ett särskilt garantansvar i lagstiftning och i domstolarna.
SPEAKER_01Personer som arbetar i de här områdena och det här är inget nytt, det har funnits under lång tid. De har ett särskilt ansvar för sina brukare och för sina patienter, vårtagare eller för den delen boende på en LSSbostad. Och det garantansvaret det sträcker sig långt. Man ska skydda den enskilde intresse. Och som jag sa tidigare att när detta inte fungerar i samhället.
SPEAKER_01När kommunerna inte följer lagen, inte följer föreskrifterna som socialsyn har utfärda som ju också faktiskt är lagar. Vi har påtalat detta under lång tid och det inte händer något, då tycker jag att det är otroligt viktigt att lyf de här stora bristerna i samhället. Och det är det ett brott och utgå jag att San håller med mig om att det ska användas.
SPEAKER_01Sen är det upp till polis att åklaga att utreda detta. Det är inte min uppgift, det är inte FFBs uppgift. Vi använder missförhålden som allvarliga, och där vi misstänker att de strider mot bödspalken. Sen får polis att åklaga utredar detta, och förhoppningsvis kommer det också upp i en domstol. Då får domstolen avgöra frågorna. Det är inte upp till mig och inte till chefen i Simborg heller.
SPEAKER_01Vi lever i ett rättsamhälle, även personer med funktionsnedsättning lever i vårt rättsamhälle.
Sofia StigendalJag tänker så här: att anledningen att jag tog upp det. Vi ska inte gå in på Susann så det gör inte du heller. Jag tyckte att det var ett så bra, för hon har lagt ut det officiellt, så det är öppet för alla att se och sådär, så det är ingenting jag har luskat fram bakom kulisserna direkt utan det är öppet. Men det som slog mig också ut över det som du säger nu. För jag tycker att det är jättetyligt, det självklart. Ha man ett brott så ska vi ju använda det. Det är inte konstigt än så egentligen.
Sofia StigendalMen det som slog mig också. Det är någonstans den här dels lite avtrobbningen av att säga: ja, vi har alltid fått göra på det här sättet. Vi äger det här. Det är ingen som har kritiserat kanske tidigare. El har inte kommit massa frågor kring de här sakerna tidigare. Så vi gör ju bra saker. Och sen så någonstans den här skillnaden mellan sak och person. Nu blir det här nästan ett personligt inlägg för henne, där hon tar åt sig, och cheferna mår dåligt och så.
Sofia StigendalOch det förstår jag, det är klart att de lår dåligt. En person har ju avlidit. Så det är ju inte så konstigt. Men vi kan ju inte hamna i en situation där vi ska ta hänsyn till de interna processerna över de externa konsekvenserna. Och där känner jag att vi i många fall hamnar, även när det är. Jag tror inte vi ska hamna där i en sån här allvarlig situation. Men jag tycker det är ett bra exempel på text är ett bra exempel på att vi hamnar där även när det handlar om att någon har avlidit.
Sofia StigendalFör jag märker det så otroligt mycket i min vardag att interna processer och kontroll och system och checklistor går före någonstans att möta människan som har behovet. Som du sa innan, hur kan vi råge och hur kan vi komma fram till någonting som kan passa och bli bra i slutändan. Den delen har försvunnit till något mer fyrkantigt. Där fokuset blir internt snarare än externt, vad är till för.
SPEAKER_01Ja kan ju förstå att hon och kommunen har ett behov av att försvara sig. De känner sig säkert påhoppar. Men man kan också vända på det här. Jag tror att det viktigaste en kommun kan göra när det gäller att se om deras verksamhet fungerar bra. Det är ju faktiskt att få, vilket också står i elslagen att kommunerna ska ha. Att man har ett nära samtal och dialog med funktionshetsorganisationerna. Jag vet ju att FBs organisationer runt om i landet.
SPEAKER_01Vi har 150 lokalavdelningar, och även från andra funktionsrättsorganisationer så åtalar man återkommande brister och problem till kommunerna. Jag vet att man har gjort det i Helsingborg och Ängelholm i två av de kommunerna som vi har polisamält. Då har vi aktiva lokalföreningar, men vi har på två ställen ett fungerande samtal och dialog mellan kommunen och den lokala funktionsnedsorganisationen.
SPEAKER_01Jag tror att man verkligen vill om man vill fundera på hur man ska utveckla sin verksamhet för personer med funktionsnedsättning så borde man lyssna mer på organisationerna lokalt, och också åtgärda de brister som organisationerna för fram. Den dialogen fungerar. På en del håll finns det en bra fungerande dialog. Men i de flesta fall gör det inte.
Sofia StigendalHur kan vi komma till bättre dialog idag? För jag känner att ibland så upplever det lite som att det finns ett systemfel, men det pratar vi inte om, utan vi pratar om dem som drabbas av det, och vi pratar om dem som någonstans genomförde, genom att de jobbar. Och så är det de två grupperna som ställs mot varandra och diskuterar fram och tillbaka ni borde gå, eller vi borde gå, eller ni kunde ha gjort så. Och så kommer vi inte åt det där systemfelet att nu måste ju faktiskt någonting ändras på en högre nivå.
Sofia StigendalFör det spelar ingen roll att du slänger över papper till mig eller jag slänger över ansvar till dig. Hur kommer det bättre dit att vi står på samma sida och får till förändringen som behövs?
SPEAKER_01Ja, det. Det är en miljon frågan. Problemen som vi nu ser i LSS-verksamheten, både med missförhållanden, men också med mycket avslag och tillsbenset beslut. De måste man åtgärda på två sätt. Dels är det så att det har ju också riksrevisionen pekat på i en rapport bara för ett par månader sedan. Så måste staten måste förbättra sin styrning och göra den tydligare, men man måste också se till att det är bättre uppföljning och kontroll.
SPEAKER_01Så där faller det ett stort ansvar på regeringen att åtgärda att det finns en tydlighet i styrningen att det finns uppföljning och kontroll det inte bara jag och funktionsrättsrörsen som säger detta utan det sä också riksrevisionen. Men på kommunal och lokal nivå så tror jag att för det första, tror jag att de politiker som ansvarar för socialtjänslagen och inte min för LSS.
SPEAKER_01Man behöver sätta sig in både i lagstiftningen, men också se hur personerna, till exempel på LSS-ställa i kommunen hur de har det och hur det fungerar. Där måste man prata med varandra. Och förstås också ha samtal och dialog med funktionsrättsorganiserna lokalt. Då tror jag att man skulle komma en bra bit på vägen. Idag har ju politikerna överlåt detta mycket åt tjänstemännen.
SPEAKER_01Ja Jag brukar säga att det är nog få politiker som skulle avstå en ansökan om LSS för en person som har en intellektuell funktionsnedsättning eller down syndrom om det är handlades i den politiska nämnen. Om du tar om du tar en person med en intellektuell funktionsnedsättning, den personen är kanske utvecklingsmässigt på en tioåringsnivå 10-12 år.
SPEAKER_01Jag tror inte det finns en politiker i en social nämnd eller omsöndesnämnd som skulle sätta en tioåring i en egen lägenhet på stan.
Sofia StigendalMen vad är det för skillnad på en politiker och en tjänstman där?
SPEAKER_01Politikerna har ju det övergripande ansvaret. Jag tror att tjänstemännen tittar mest på att hålla budgeten. De har fått det direktivet. Nu vi har fått det här budgeten, de pengarna får vi inte överskrida. Så jag tror att politikerna har dyrt ansvaret. De borde ta det också. Det gör de inte idag.
Sofia StigendalEn lösning behöver ju inte vara att de ska ta det besluten. Ut mer så här att okej, skicka signalen om den där budgeten där. Hur du får och inte får ta ställning till den i ditt tjänstemanna utövande? Eller?
SPEAKER_01Ja, man kan säkert lösa det på flera olika sätt, men jag tror att vi skulle behöva ha mer av en debatt i samhället om vilket samhälle vill vi ha. Hur tycker vi att personer med allvarliga livslånga funktionsnedsättningar. Vilka möjligheter ska de ha att leva som andra, som lagen säger. På något sätt måste den diskussionen också finnas i de politiska partierna och bland de företrädarna och de som vi väl.
Sofia StigendalJa, men precis, det är liksom valår i år. Så det är alla möjligheter. Men jag tänker också att det jag saknar i den där politiska diskussionen om vad man vill och inte vill och sådär. Det känns många gånger som att det är ett stort glapp mellan den nationella politiken och den kommunala politiken. Att så här, och nu har jag aldrig jobbat politiskt, men jag inbillar mig att om du lovar någonting på nationell nivå, då säkerställer väl det på något sätt på kommunal nivå.
Sofia StigendalHade jag varit på nationell nivå och lovat saker och blivit valt utifrån det, då skulle ju göra mitt yttersta att vara: okej, men hrni, alla ni i alla olika kommuner nu samlas. Det här är det som gäller. Så här jobbar vi med det. Hur kan vi hjälpas åt att få igenom den här politiken? Oavsett hur det ser ut i de konstellationerna som blir lokalta. Men jag upplever lite att det kan vara vattentätas gott nästin till. Mellan viss nationell och kommunal.
SPEAKER_01Men så är det tyval. Inte minst på vårt område som vi pratar om nu så är det mycket vattentätskott. Vi gör ju flera som gör det. Det finns en webbsida som heter Heja olika och funktionsrätt har gjort, och vi gör från FBI egna enkäter till de politiska partierna nationellt. Jag tittar på de flesta av de här i år. Och här kryssar de politiska partierna från vänster till höger.
SPEAKER_01De krysar glatt i att personer med funktionsnedsättning ska kunna leva som andra. De krysar glatt i att kommunerna måste följa de rättigheter som står i LSS, och i del fall också i FNs funktionsrättskonvention. Jag träffade faktiskt ett gen politiker bara i förra veckan.
SPEAKER_01Det ser jag skratt här när jag läser de här funktionsned när jag läser de här enkäterna. När man vet hur det fungerar i vardagen och när jag hör berättelserna från våra medlemmar i FUB. Hur stora brister är och hur dåligt det fungerar. Det blir ett skämt, de här enkäterna.
Sofia StigendalJa, ja, det känns som att det finns mycket jobb att göra där politiskt också. Vad går vi på val på, och hur får vi in det i vardagen, inte bara i våra retoriska debatter i riksnade.
SPEAKER_01I grund är ju det skäl till att vi också lyfter upp frågorna nu i media. Vi tror att man måste få en bredare debatt.
Sofia StigendalOm jag tänker så här, och kanske mer en konkret debatt. När man pekar ut och säger så här, den här kommunen, den här kommunen, den här kommunen då blir det plötsligt så här: okej, herregud, det finns liksom kommunchef. Det finns en tjänsteman som sattar det här. Det finns politiker. Det blir mer precis som vi från funktion berättar om personerna bakom händelserna från vårt perspektiv och berättar namn och händelser och konkretiserar.
Sofia StigendalSå tror jag för att det ska bli levande så tror jag att det måste kanske till den där petan och säga att nu var det faktiskt Engelholm som gjorde någonting här. För att det ska bli tydligt att det inte bara är någonting som händer här uppe, och som vi egentligen är rörende överens om. Men att det finns enstaka fall där det inte blir så bra. För då tar det ingen ansvar riktigt tänker jag.
SPEAKER_01Men så är det, men vi måste få en förändring på båda nivåerna, både på nationell nivå och på den kommunala nivån. Och så är det med många lagar att det är riksdagen som fattar beslut om lagarna, och det är regeringen som har ett ansvar för att styra dem och följa upp. Och sen är det kommunerna som utför. Let se ett tydligt sådant exempel att det måste det här samspelet fungera mellan den nationella nivån och den kommunala.
Sofia StigendalNågonting annat som jag funderade lite på, som vi har varit inne på ur olika perspektiv här, men som jag känner står lite emot varandra. Det är att förut när det funkade mycket bättre, då var det också lite mer spännt i samtalen att man kan råge, man kan bolla, man kan kolla hur man ska göra saker. Och så andra sidan så pratar vi att det behövs mer kontroll och mer uppföljning och mer styrning. Och för mig krockar de lite om jag ska varalig.
Sofia StigendalFör att en del av mig tänker också så här att jag som möter tjänstemännen som har den här kontrollen på sig redan i andra kanske sammanhang, inte just i LS-boenden, men i andra sammanhang möter jag personer som de jagar kontroll internt på något sätt. Vilket gör att de blir lite skyddslappar på för att verkligen vara med här och nu för mig. Och de blir uppföljda på strukturen och interna mål istället för vad tillför de.
Sofia StigendalOch det skapar ju mer och mer administration för dem. Och kanske också till slut en räsla att möta mig. För att då kanske jag faktiskt anmäler och berättar vilket dåligt jobb de gör. För jag möter inte i det jag skulle egentligen ha möts i. Och då någonstans är det viktigt att stå med de där papprena med checklistan och säga att jag har gätt snarare än. Och vad syftade all det här till. En del av mig drar ju åt med öronen när man säger att vi behöver mer kontroll, vi behöver mer uppföljning.
Sofia StigendalJag blir ju lite rädd. För då blir jag så här: då kommer det bli ännu värre.
SPEAKER_01Det finns nog risker med kontroll och uppföljning. Men jag tror när det gäller LSS så finns det trots alltid ett behov av det. För idag är det finns ingen statlig uppföljning och kontroll av den kommunala verksamheten när det gäller LSS. Det finns det till viss del när det gäller om det företag som driver verksamheten. Det hårdare krav på ett privat företag som har LSSäder än vad det är på kommunen när man har kommunala LSS-prostäder.
SPEAKER_01Så där finns det en viss kontroll av företag som inte finns när det gäller den kommunala verksamheten. Och det är klart, det borde ju vara likadera. Det borde vara samma följing och kontroll kan man tycka. Men det är det inte.
Sofia StigendalOch sen är det väl som med allting egentligen handlar ju om att om man nu ska kontrollera och följa upp, så gäller det att följa upp på rätt saker, inte bara på det som är enkelt. För att enkelt är ju att säga att någonstans följer upp på att vi vill inte ha dödsfall så, okej. Men det kanske indirekt gör att då behöver vi inte. Så snarare, vad är det vi vill ska ske?
Sofia StigendalVi vill att människor ska vara mer självständiga, mer istället för att säga, vad vill vi inte ha? För kontrollerar man på vad man inte vill ha, då börjar man se om sitt eget hus tror jag.
SPEAKER_01Ja. Och sen är det sen handlar det också om. Jag ska säga det också. Min bild är ju att medarbetare runt om i landet i LSS-verksamheten, de gör nog sitt bästa. De slider nog många gånger hårt, men det är ett ansvar för kommunen och för politikers och chefer att se till att de här medarbetarna har rätt riktlinjer och de har resurser att det är tillräcklig bemanning.
SPEAKER_01Tyvärser vi flera fall och jag har fått personer som hört av sig till mig om flera fall som det här i Helsingborg med krävning på grund av fel mat. Det behövs nog mer av sjukvårdspersonal och dietister som är iblandade när man tar fram genomförande planer för de boende.
SPEAKER_01Det är inte helt enkelt om det är ju inte helt ovanligt. Det finns en hel del personer som bor på gruppstäder som har behov av konsistensanpassad mat.
Sofia StigendalJa absolut.
SPEAKER_01Och kunst då måste man också ha kunskap och erfarenhet av det om man ska kunna bå de personerna och att de ska kunna vara trygga. Där kan jag säga att det brister. Det finns det inte klara riktlinjer om detta, och man har inte alltid ett bra samspel med sjukvården och kanske medetister för att klara av detta. Och då blir det fel.
SPEAKER_01Då blir det allvarliga händelser.
Sofia StigendalJa, och egentligen om man tänker på just den där situationen med mat och anpassad konsistens och så. Det är ju dessutom inte heller rätt sig specifikt väldigt udda konstigt någonting utifrån den här målgruppen, utan det ser vi ju på andra grupper i samhället. Bara att du blir äldre till exempel och behöver någonting annat. Den kunskapen borde ju finnas där redan och delas med kan man tycka.
SPEAKER_01Det borde göra. Och tillbilden kommer ju att också att för en del personer i målgruppen och boende på grupp och städer så kan man också ha ett motstånd att det handlar mycket om hur man blir bemött. Det finns en del i vår målgrupp som ju förstås säger nej till insatser, inte vill ha insatser, inte vill att man kalla dit läkare, men där har ju även om man säger nej till insatser och nej tills, så har kommunerna ett utligt ansvar enligt lagen och också det vi pratade om förut grantförhållandet.
SPEAKER_01Ibland måste man ju sätta sig över det. Ja, det kan inte vara så att man skyller på att den enskilda har tackat nej till insatser och inte vill ha kontakt. För det kan ingå i den diagnosen.
Sofia StigendalJa, precis. Nu kommer jag igång för att jag blir så ledsen nervös den. För jag kan känna så här att vi har ett så väldigt normtypiskt sätt i alla våra processer och bemötanden och så. Så det låter jättefint att säga att det är ju självbestämmande och det ska självklart gälla om man ska integritet och man ska utgå för individen. Men det måste också betyda att man faktiskt har hänsyn till den personens förutsättningar. Varför har den ens hamnat här och behöver det här stövet.
Sofia StigendalAtt manstans misssa den diskrepansen som finns där.
SPEAKER_01Många många medarbetare har förstås kunskap och erfarenhet om detta. Men vi har också stor omsättning på personal idag. I lens verksamheten totalt sett. Då måste man se till att ge utbildning och information för ständigt till nya medarbetare och även till de som har arbetat några år för att det behövs kompetens och erfarenhet behöver man när man arbetar med människor.
Sofia StigendalDet finns ju en diskussion inom personlig assistans där man pratar om att det finns utbliven löneindexering eller att man inte har höjt upp lönerna på samma nivå som lönutvecklare som allt annat i samhället kostar och så det. Jag vet inte om det bara är personlig assistans, eller gäller det också grupp och städerna.
SPEAKER_01Det är ett låglöner myrka. Även att jobba som bolisstödare eller annat på en grupp på stad eller en service på stad. Det är ju inga höga löner om man får. Det är svårt att få tag på personal idag. Det är det både till personlig assistans och till andra delar av LS-verksamheten. Och det är klart att ett skäl är löner nivå.
Sofia StigendalJag tänker att där måste man kanske också se över politiskt också. Vill vi att det här ska bli bättre så måste vi också ge förutsättningar till utbildning, men också att det är det man gör är värt någonting. Vi måste behandla det som vad det är för någonting.
SPEAKER_01Absolut.
Sofia StigendalJag skulle kunna prata om det här hur mycket som helst, Anders, men jag förstår att jag måste ju släppa dig vid något tillfälle också. Är det någonting annat utifrån det här LSS-boende. Vad skulle du egentligen vilja säga till den som lyssnar som inte är en del av Funkisk kommunet? Den har precis hört det här avsnittet. Få veta lite bakgrund varför ni polisanmäler. Vad skulle du vilja säga till den, vad kan du göra?
SPEAKER_01Så här är det att jag vet ju att vi gjorde en undersökning FB om det för några år sedan. När vi frågade om allmänhetens inställning till hur man tycker att person med funktionsnedsättning ska leva i Sverige? Och här tycker nästan alla att personer som har allvarliga funktionsnedsättningar ska kunna leva som andra, får möjligheter till insatser och stöd, får de insatser och stöd som man behöver.
SPEAKER_01Så att Sveriges befolkning tycker så. Det som det handlar om nu är att få detta att fungera i praktiken. Det har du gjort tidigare pratade om det tidigare att om man går tillbaka 20 år i Sverige, eller kanske till och med bara tio år så fungerade funktionshinderpolitiken riktigt bra. Men sen har den försämrats succesivt under en tioårsperiod. Men vi måste komma tillbaka till det samhället där människor med funktionsnedsättningar faktiskt kan delta i samhetslivet att man får en tillsyn och omvåd som fungerar.
SPEAKER_01Jag tror att man ska. De har ju en livslång funktionsnedsättning. Men vi har ju också personer som har blivit påkörda av bussen och har varit med om andra allvarliga olyckar. Jag hör ibland från dem att de är så förvånade över och deras anhör är förvånade över hur mycket du brister i samhället stöd till personer som har skadat sig i ungdomen eller i vuxen ålder.
SPEAKER_01Det gäller ju också personer med livslånga funktionsättningar. Det handlar det inte om så många individer utan vi har ju råd i Sverige i vårt rika samhälle att ta hand om den här gruppen på ett bra sätt. Det tycker jag vi ska göra.
Sofia StigendalJa, och jag tänker för den som tänker så här att det kostar ju jättemycket pengar har vi verkligen råd. Så tänker jag säga att den där kostnaden av att inte ta hand om, det är ju också en kostnad.
SPEAKER_01Det är en kostnad.
Sofia StigendalBåda utifrån den individen smående och brist på bättre ord och belastning av systemet så på andra håll, men även anhöriga som får ta ett otroligt stort ansvar och som då inte bidrar på samma sätt i samhället, för att de tar hand om sina anhöriga.
SPEAKER_01Det är ju trots allt betydligt under 100 000 personer i Sverige som har behov av den här typen av insatser. Så det är trots allt inget jättestor. Det är klart att det kostar, men vilket samhälle vill vi ha.
Sofia StigendalGivet lite diskussionen som vi har haft om nationell och lokal politik kring det här så skulle jag i så fall vilja skicka ett medskick till dig som lyssnar. Vän dig till din lokala politiker? Just när det gäller de här frågorna, så vänder till din lokala politiker och fråga hur jobbar ni med det här? Vad finns det för möjligheter? Vad betyder det? Och fråga just det där: Vad betyder det? För att det finns så lätt att man blir bort av massa fina ord också många gånger. Bara fråga, hur ser det ut?
Sofia StigendalOch jag har hört det här. Ni som bor i Göteborg, 35 procents avslag. Varför är det så? Fråga det.
SPEAKER_01Det var en bra avsnande ord, Sofia. Jag tänker dela den bilden, det är en bra utmaning.
Sofia StigendalSuperbra. Då tänker jag så här Anders. Om inte du har något mer att tillägga, då avslutar vi helt enkelt. Och jag lägger länk och så till FBs hemsida i samband med det här avsnittet. Så kan man se mer där om vad ni driver för frågor och hur det ser ut. Och baserat på vad du har sagt här, så gissar jag att vi kommer se mer från er framöver i Media också.
SPEAKER_01Så kommer det bli, och tack för att jag fick vara med i podden idag.
Sofia StigendalTack så jättemycket. Du har lyssnat på papperskriget, podden som vill göra funkeslivet till en van fråga. Om det här avsnittet gav dig något, en tanke, en känsla att ja, hjälp fler att få samma sak. Dela avsnittet med någon i din närhet. Och vill du att jag ska ta upp just din fråga eller ha en gäst som du tycker att jag borde prata med, så hör av dig. Förändring gör man tillsammans, och jag hoppas att jag har dig med mig.
Hur släpper man taget om sitt vuxna barn när man inte litar på att samhället tar emot? Jessica Roos är mamma till 22-åriga Hedvig, som har Downs syndrom. Hedvig pratar allt mer om ett eget vuxenliv - men för Jessica...
Veckans gäst är Annika Taesler: journalist, författare och samhällsdebattör som sedan 23 år lever med en ryggmärgsskada och personlig assistans dygnet runt. I det här avsnittet pratar vi om hur som ens...
En varningstriangel och orden ”engagerad förälder”. Det var vad Linnéa Christenson såg i vårdens system när hennes son Vilgot bara var några veckor gammal. Tio år och 52 operationer senare har hon många skäl att...
Vem håller ihop vården när ingen av de 40+ kontakterna har ansvar för helheten? Natalie Eneke är mamma till Elton, som har en omfattande funktionsnedsättning och har levt med vård, habilitering, hjälpmedel och...
Vad händer när du har kompetensen, viljan och uppdragen men systemen runt omkring gör det svårt att faktiskt kunna arbeta? Anna Bergholtz är journalist, moderator och egenföretagare och driver konsultbolaget Unique...