Skip to content
PodSubs
ShowsPeopleGuestsJobsNewsEvents
More
BlogPodCred
Menu
ShowsPeopleGuestsJobsNewsEventsBlogPodCredNetworksSign in
Join nowSign in
  • Shows
  • People
  • Jobs
  • News
  • More
    • Guests
    • Events
    • Blog
    • PodCred
    • Networks
    Join nowSign in

Papperskriget

Papperskriget artwork

14. Nils Seye Larsen - Miljöpartiets syn på funktionsrättspolitik inför valet 2026

Jul 30, 202639 minAudio

I det här avsnittet möter jag Miljöpartiets funktionsrättspolitiska talesperson Nils Seye Larsen. Vi pratar om Miljöpartiets vision för funktionsrättspolitiken, varför funktionsrätt fortfarande alltför ofta behandlas som en särfråga och vad partiet vill prioritera om de får inflytande efter valet. Vi pratar bland annat om: • varför funktionsrätt måste bli en självklar del av jämlikhetspolitiken • LSS, personlig assistans och ekonomisk jämlikhet • universell utformning och varför tillgänglighet måste genomsyra all politik • hur narrativet om fusk har påverkat debatten och vilket narrativ Miljöpartiet vill se istället • varför små partier har svårt att få genomslag och hur de vill påverka i en eventuell regering • anhörigas situation, civilsamhällets roll och varför funktionsrätt är så mycket större än assistans Ett samtal om Miljöpartiets syn på funktionsrättspolitik inför valet 2026. Skicka gärna feedback, förslag och gäster! -------------------------- Följ mitt arbete Jag skriver böcker, driver poddar och utforskar hur människor möter organisationer och samhällssystem. Vill du följa mitt arbete och få information om nya poddavsnitt, böcker, retreat och annat jag skapar? Läs mer här: sofiastigendal.se _____________________________________________________________ Poddvärd: Sofia Stigendal Papperskriget på instagram: @papperskriget Redigering: Elmer Hermansson

Audio and video play straight from the show's own hosting. PodSubs stores and serves no media.

Transcript

From the show. Tap a time to play from there.

SPEAKER_01Flera partier har sin grund och sitt ursprung i jämlikhetsarbetet rättvis arbete för ett jämligt samhälle där vi alla förutsättningar att kunna ha den att fåma våra liv. Men man ser inte den här funktionsrätten som en del lika naturligt, vilket jag tycker det känns konstigt. Det borde vara så självklart del i den solidariska samhällsbygget.

SPEAKER_01Jag tror att det perspektivet skulle behöva väckas mer inom alla partier.

Sofia StigendalDet här är papperskriget. En podd och funkisvardagen bakom skolav och myndigheter. Om barn och vuxna som inte passar in i normen, och hur de och anhöriga får bara konsekvenserna när systemets brister blir individers ansvar. För dig som vill förstå hur samhällsbeslut landar i verkliga liv? Och vad som krävs för att förändra systemet? Välkommen! Välkommen till papperskriget! Det är valor och jag har bjudit in representanter från respektive parti för att prata funktionsrättsfrågor.

Sofia StigendalVad driver man? Vad tycker man om vad som händer i Sverige just nu? Hur ser man på framtiden för personer med funktionsnedsättningar? Det här och mycket mer pratar jag om i varje avsnitt. Idag så har turen kommit till Nilssen, som är funktionsrättspolitisk talesperson för miljöpartiet. Varmt välkommen till podden, Nils. Jag tänker så här. Vi kan väl börja börja lite med hur länge har du jobbat på den här positionen?

SPEAKER_01Jag kläff in i riksdagen. Det blev lite hastigt där. Vi hade en som slutade så i december 2024 och kom in i socialutskottet i februari 25, och då tror jag också rolen som funktionsrättspolitisk salsperson. Vil också ändå passar mig ganska bra som jag själv har min funktionsnedsättning och personlig assistans så kändes skönt att egentligen kunna få jobba med de frågorna i miljapartiet.

Sofia StigendalJa, jag förstår. Då har du haft den här positionen i ett och ett halvt år, eller den här rollen man ska säga i typ ett och ett halvt år. Du har personlig erfarenhet, men har du jobbat med de här frågorna på något annat sätt tidigare eller någonting.

SPEAKER_01Nej, utan tidigare så har det med varit att jag var ideellt engagerad och i funktionsrättsrörelsen uppe i Umöda jag bor och försökte väcka opinion kring frågorna. Det är väl framför allt från se 208, 209 och framåt när jag sa att det började ske krafga försämringar i området. Så det är det jag har gjort.

Sofia StigendalOm man säger så här funktionsrättspolitik, eller funktionsrättsområdet utifrån miljöpartiet. Vad säger du? Om du målar upp en bild om vad det står för för er.

SPEAKER_01Men för oss är det ju verkligen där att ha den visionen om dels universell tillgänglighet och alltså full delaktighet i samhället att vi alla ska kunna vara med i samhället, kunna forma liv, kunna få leva ett väldigt liv som annars, så gott som möjligt. Det är det vi stå för.

Sofia StigendalOch du sa här: universell tillgänglighet. Det finns ju ett begrepp som heter universell utformning eller universell design också. Har det någon koppling där också. El var det var det bara att du råkade säga det ordet.

SPEAKER_01Ja, universell tillgänglighet och universell utformning, jag tror det rar ganska mycket samma fråga. Jag har använt mycket kring just universell tillgänglighet. Jag tycker att dels eftersom jag är del beslut som har kommit nu som handlar om att börja tumma lite och lätta på de reglerna istället för att gå vidare. Men just eftersom att jag anser att bara ett samhälle utifrån de dimensionerna från första början.

SPEAKER_01Så skapar man mer naturligt en möjlighet att kunna jobba vidare med den inkluderingen. Men den år utformningen var ju väldigt intressant för jag sist idag hade vi en diskussion kring beredskapen en massa organisationer och där var det uppenbart att Norge till exempel har ju den delen med i sitt beredskapsarbetet på ett sätt som vi inte har.

Sofia StigendalMen har miljöpartiet någonstans del den termen som att man vill ha med driva den mer i alla sådana här frågor eller någonting. Alltså som ett begrepp som en funktion.

SPEAKER_01Det är nu jag har tagit det. Universell utformningen är ju det formella. Man ska inte bara hitta på egna.

Sofia StigendalDå var det envisak. Jag ville bara dubbel kolla om det var något som ni aktivt trev också. Men om man skulle säga så här: Om man tittar på hela funktionsrättsområdet. Det kan ju vara allt möjligt. Och du inte får beredda ut och säga att alla saker är viktiga och så där. Utan någonstans, vad är era topp tre prioriteringar i så fall när man tittar på funktionsrättsområdet.

SPEAKER_01Precis som du säger så är det så mycket man egentligen skulle vilja jobba med. Men jag skulle säga att de tre prioritering. Då skulle jag nog säga först och främst LSS-lagen. Alltså vi måste jobba också utifrån det som riksrevisionen kom fram till, alltså förtydliga av rättighetslagen. Vi måste börja revidera och stacka upp LSS-lagen för att återgå till lagens ursprungliga intentioner.

SPEAKER_01Det ser jag som en jätteviktig del. Och då att man också tittar på allt för personkretstillhörheten och så vidare. Nu är det nya utredning som tittar specifikt på behovsbedömningar när det gäller assistans. Det behöver inte vara fel. Men man ska inte glömma bort också att den tittar inte på personkredsdelarna som börjar bli ännu värre, där man har snare och mer olika bedömningar till kommunerna. Vilket är vansinnigt, och även som försäkerskassan.

SPEAKER_01Men det är också nya andra insatser som inte får glömmas bort. Så jag skulle säga att det är en frio. Den andra handlar också om de ekonomiska förutsättningarna för människor med funktionsnedsättningar är mycket högre utsträckning under risk att vara ekonomiskt marginaliserad. Alltså sjukgräsättning, aktivetsättning och alla de delarna skulle behöva stacka upp. Så det sätter jag nog som en två av.

SPEAKER_01Och LSS, jag tänker så här, vi har ju drivit det med ledsagningslag och annat. Men egentligen så borde det vara själv att person har med synsättning ingår i LSS och för det under LSS. Det är därför jag vill att lägga fokus. Och sen så är många olika saker. Det är svårt att välja. Men jag skulle nog sätta dem. Det är klart att arbetsfrågorna alltså att kunna starka upp det är en viktig del. Men jag skulle nog sätta personligt ombud som ofta inte diskuteras särskilt mycket som en tredje.

SPEAKER_01Den tycker jag ändå behöver bli mycket, mycket bättre i alla kommuner.

Sofia StigendalPersonligt ombud är det typ som god man.

SPEAKER_01Ja, exakt. Det skulle vara ett stöd, verkligen ett koordinatstöd för personer med omfattande olika typer. Det kan göra att man har både psykiska diagnos och annat och att man har någon som hjälper en i allt och i kontakter ut mot myndighet och annat och få att störa insatser och vad det nu kan vara. Det är koordinat och stödet för den personliga området.

Sofia StigendalLS-lagen, ekonomiska förutsättningar och personligt ombud. De är topp tre. Om jag som väljare så kan jag ju bli så här, gud vad vi har pratat om det här området många år. Och alla säger att det är så viktigt och det är så jätteviktigt, och vi står för människors värde och så händer det typ ingenting.

Sofia StigendalNär jag ser miljöpartiet i barometrar kring vad man tycker om de här frågorna och så där så ligger ni ju ganska högt. Men vi måste ju någonsin fortfarande känns som förhålla oss till de här stora störerna. Hur får man igenom de här depp tre prioriteringarna med parti och socialdemokraterna som är det största närmaste för er i så fall.

Sofia StigendalDe har väl pratat lite om LSS-lagen tror jag också, men kanske inte på riktigt samma sätt. Ekonomiska förutsättningar och personligt ombud. Är det de som ni tror att ni kommer att få igenom tillsammans med dem också?

SPEAKER_01Ja. Jag vill ändå ha den nämnde men det där med funktionsrättskonventionen att kunna utreda hur man kan göra det till lag. Det är en jätteviktig också.

Sofia StigendalDu har det som en bubbla det här.

SPEAKER_01Exakt, jag tar det som en bubbla. Det är en stor utmaning. Jag har också sagt det, för jag tycker jag har alltid trott på det med att vara ärlig. Jag tycker också att vi i miljöpartiet besavligt i de frågorna när vi satte i regenställningen. Vi hade inte. Jag var inte nöjd med hur vi arbetar med de frågorna. Sen är jag glad att vi har lyft väldigt mycket nu. Det var faktiskt Ulrika som satt inom mig som gjorde ett väldigt tidigt arbete och jag kommer ta det vidare.

SPEAKER_01Men självklart blir det en utmaning vad händer när vi kommer in i reingssamarbetet om vi gör det. För vi kommer då vara det lilla partiet som ska fållas till det stora, och vi kommer behöva lägga våra prioriteringar. För vi kommer inte få göra för allt. Just större och mer stöd vi har desto mer avtrycken vi är i fler frågor. Men det är klart att det är en stor utmaning och den är jag orolig för. Så det vi har jobbat mycket och det jag har försökt göra det verkligen att få bygga och starka bra relationer med mina socialdemokratiska kollegor som har ansvar på de här frågorna och se hur vi tillsammans skulle kunna lyfta det här mer internt i en eventuell regeringskonstellation så att det inte den här fall ifrån.

SPEAKER_01Och också att förtydliga internt för varti att vi inte sitta med. Vi har inte rad. Vi kan inte sitta med en svek debatt i valet 2030 om vi har med regeringsställning.

Sofia StigendalJag kan ju liksom känna att det har det här förtroendet för politiker, för politik, för valöften. Jag hör på flera håll att vi vet inte ens vem ska man rösta på. Kan man lita på någonting? Även de som aktivt har gått ut sedan tidigare också. Just för att då kanske man är förliten och har inte fått igenom det. Men som väljare så blir man ändå frustrerad. Så att ja, trycker man hård på frågorna så finns det också mycket förväntan.

SPEAKER_01Defint.

Sofia StigendalOch jag tänker just när du nämnde också funktionsrättskonventionen till lag. Där har ju socialdemokraterna sagt att vi tror inte på göra det till lag. Så där är det ju en gigantisk uppförsbacke i så fall att få igenom den håller jag med om.

SPEAKER_01Det är ju så sak som vi vill ju verkligen få till det, men den inser vi. Och jag tror i alla allget att det kommer vara tufft att för socialdemokrater till att vikka sig den frågan. Och det är där man kanske får fundera på. Okej, men vad ska i så fall vara det vi trycker på i konstruktsfrågorna i ett samarbete och då tror jag vi har en större chans om vi kan jobba med LSF-utredning. Jag är lite inne på att det är väl se om man kan lyckas land där nu har ju regeringen tillsatt ett stort uppdrag kring just personlig assistans.

SPEAKER_01Det var väl positivt att man börjar titta på det här behovsbedömning och annat som vi har förpekat det väldigt länge. Nu lanserar man det utredningen typ med fyra månader kvar till valet. Då blir det en klar först i mitten av nästa mandatsperiod. Men jag är inne på med att vi har den här utmaningen med LS och man kanske antingen skulle bredda det uppdraget för att inkludera även personkretsar eller vilket vore optimalt att man istället bakar in det en större LSSutredning.

SPEAKER_01Äväl medveten om att sådana utredningar ändå tar tid. Men det är så pass viktigt att vi tittar. Och det tror jag ändå finns en större möjlighet att kunna kunna finna en samsyn med socialdemokraterna kring. Men sen är det finansieringsfrågan. Och det är det som många gånger faller på. Och det är också som stor orosman jag har. För den personliga assistansen är redan nu i ett så pass kritiskt skede med assistansättningen.

SPEAKER_01Så det är något vi kommer att behöva slås för. Där har jag verkligen lyft. Det är där jag inte vill säga att vi sitter och formar sväkdebbatt för att vi inte har gjort någonting i någon frågorna. Den är jätteviktig att man får till ett uppräkningssystem som är hållbart. Alltså indexuppräkningen är själv och det vi vill. Men om det är att få säkerhetskraft komma med rekommendation på var de borde ligga och vilken höjning man borde ha, så är det åtminstone bättre än att det som nu där man bara politiskt lägg och vad man vill lägga.

Sofia StigendalJag började fundera på något helt annat här. Jag har funderat på det här med att det är små partier som någonstans driver livsavgörande frågor i mitt tycker. Och någonstans så kan man lite likna det här med världspolitiken också. Jag tänker lite på så här Mark Carni. Pärministern för Kanada som hade det här brandtalet. Som jag tror att de flesta någonstans blir berörda av. Dann säger att världsordningen är inte så som den har varit tidigare.

Sofia StigendalSå att vi som är mindre, vi behöver samarbeta bättre. Vi behöver sträcka ut händerna mer till varandra för att få till de här allianserna eller få den tryggheten som vi behöver? Och jag blir lite så här: det kanske inte kanske är helt oft, men jag tänker att kan man inte ta inspiration från det? För någonstans, de här frågorna kommer inte så himla långt framåt. Vi är brönkorsuträckning efter bränkorsuträck.

Sofia StigendalMen finns det inte någonting hos er mindre partier att oavsett block någonstans och kunna hitta vägar för att faktiskt få igenom sådana här frågor?

SPEAKER_01Jo, alltså den där är ju den är jätte jättekul inte. Jag tror att man ska komma ihåg det också att den alliansen som ändå gick vid av, sen var det en process. Det var inte bara den här regeringen i början av 90-talet som ledde till de här reforma, utan det var ju en process. Men den regeringen var ju också en regående av de var ju större än vad de är nu med flera partier en koalition där både låna folkpartiet och centraparet ha lite mer av en stark ställning.

SPEAKER_01Idag är det ju lite syn att vi har kommit till ett led där politiken är så pass blockdefinierad i praktiken är omöjligt att kunna skapa de här bredare koalitionerna och kunna arbeta. Men i vårt block så tror jag att funktionsrättspolitiken skulle ju gynnas av att vi var inte bara s och miljöpartiet utan kanske rent av vi är miljöpartiet vänsterparti och centrartiet. Framförallt vänsterpartiet triver i den här frågan också att vi behöver samarbeta.

SPEAKER_01Sen önskar jag att vi hade kunnat sätta oss mer tillsammans över blockgränserna, och vi är mindre parti hade kunnat trycka på. Tyvärr så har vi ju sett den här starka uppsplitringen i dagens politiska samhällsklimat som gör det så.

Sofia StigendalJag tänker också att det finns ju ett narrativ kring de här frågorna många gånger. Kring att det är fusk och det är kriminalitet. Och jag säger inte att det inte finns. Inom alla områden finns det något mått av någon som inte gör som de ska, eller det finns någon slags kriminalitet. Jag tycker det inte är någonting vi ska ducka för, såklart. Men just i funktionsområden, funktionsrättsområdet så blir det så ett väldigt stort fokus också.

Sofia StigendalJag funderar på jag kan se er små partier ändå försöka svara på de frågorna om att det är fusk eller kriminalitet. Istället för att hitta ert egna narrativ. Istället för att börja prata mer om mänskliga rättigheter eller välfärd. Gör er fråga mer. Kan man säga sex i en podd så här när man pratar med en politiker. Vad säger du om det? För jag någonstans upplever att man följer med narrativet och försvarar och försöker bemöta det som kommer.

Sofia StigendalSnarare än att skapa sitt eget narrativ.

SPEAKER_01Det är inte sant, alltså Greningen. Vi har ju inte velat prata om fusk. Vi har inte velat ha den. Det är inte det vi har velat diskutera. Ibland har vi behövt svara. Jag har ju vagat bara lyfta en kritisk kröst till de här. Nu senast när man gjorde slog på de stora trummarna kring det enorma fusket i assistansen och det kapad av kriminella.

SPEAKER_01Så jag blev intervjuad av her olyka och där var en hel videoklipp kring där och jag är stort sett ifrågasatt i stora delar av den utredningen. Vi måste börja vaga i frågasätta det narrativet och de bilderna och de utredningarna. Det är samma sak när det gäller det med personlig assistans så att u slutar assistent från möjligheten till arbetstillstånd. För där har jag också öppet gått ut och ifrågasatt den Ulla-utredningen som är en gång kom.

SPEAKER_01Som ju aldrig var en helhetsstudie men som kommer att tolkas som en helhetsstudie. Och jag tycker att det är synt men det funnits väldigt starka kraft. De styrande stora partier skulle jag nog säga att i likhet med försöker som andra ändå har det där fokuset på assistans. Så jag tycker det var intrant att du lyfter det för jag har absolut inte varit. Det har inte varit en debatt vi egentligen vill ha ta utan snarka den mänskliga rättigheter. Men har jag tagit den så har jag ändå vält vara kritisk.

SPEAKER_01Samtidigt som vi självligtvis måste säga att jag blir flygförband när jag också läser artiklar om hur brukare och assistenter eller företag har missbrukat system. Det är inte så att assistansen är kidnappad generellt. Och ska man gå att problemet ska man ju gå till bolagen eller de äga strukturer som gör inte assistenten att brukar.

Sofia StigendalNej, men absolut. Och jag menar att jag ska förtydliga, jag menar egentligen inte att miljöpartiet på något sätt pratar om fusk eller kriminalitet på det sättet. Utan bara att när ett narrativ har fått fästa på det sättet som det har gjort, så ja, man behöver visa en annan bild. Det behöver man göra. Men det blir också att man använder sin tid till att bara svara på det narrativet som är snarare än att så här. Men vänta nu, okej, bort med den frågan. Börja skapa sitt eget narrativ som den andra sidan får svara på.

Sofia StigendalFörstår du vad menar det handlar inte bara om att bemöta den frågan eller våga säga att det är fel. Utan vad är vårt narrativ som vi vill ska få fästa? Som de andra måste förhålla sig till. Det är jag liksom.

SPEAKER_01Jag håller med det. Jag kan säga så här inte vill gå ut någon gång. Utmaningen är bara verkligen vem går samma sak och in och vem ställa frågorna. Men det var intressant att lyfta det, men. Vi vill prata om så många annan saker just det här.

Sofia StigendalJa, absolut. Det håller jag med om. Någonting som jag funderar på annars också. Det är det här med på nationell nivå så kan man lova guld och gröna skogar. Ibland känns det som. Och att man är väldigt tydlig med vilka frågor man driver och så. Samtidigt så kan jag ibland känna ganska många gånger faktiskt att det finns ett glapp mellan vad man säger i valrörelsen på nationell nivå och sen vad som hamnar i kommunen. Även hos samma parti.

Sofia StigendalJag känner inte alltid igen att de här frågorna är de största frågorna eller någonting. Hur jobbar miljöpartiet någonstans med att säkerställa att det vi pratar om här uppe på toppen eller något som genomsyrar hela vårt parti?

SPEAKER_01Det absolut bästa sättet att göra det. Och det är något som jag har initierat. Det har jag också gjort in för jag har ansvaret för en annan fråga i sjukvården som också är ganska stor del. På samma sätt kommer jag jobba nu när det var LS, framför allt och kommun och funktionsrättsfrågorna på kommunal nivå. Det handlar om att styra ihop nätverk där man får ha möten med samtliga miljöparister som sitter med det ansvaret u våra lokalavdelningar och som sitter i omsögsnämnden.

SPEAKER_01Så vi kan ha utbildningspass kring det, eller ses kring urvaltningen och kring vad man kan göra. Och jag har haft en ganska bra dialog, ni har haft NP politiker lokalt som matter av sig och sagt att vi tycker det här känns jättejobbigt. För att vi ser att vår kommun gör bedömningar, och det känns märkligt att när personerna har rätt. Men vad kan vi göra som kommunpolitiker så hur kan vi styra och vi möter det här med motståndet? Så jag tror att det är det absolut bästa sättet vi kan jobba i att ha de här direkta dialogerna med lokala politiker som sitter ute med de här frågorna.

Sofia StigendalDu har initierat det, ni har det liksom super bra. Jag tänker också: ibland kan jag också se hur narrativet också styr sig emot att bort från frågan om personen som inte fick sin assistans, utan kanske så här, vad jobbigt är för oss som sitter i den här positionen, och någonstans ska svara upp på att det blev så här. Att det blir en arbetsmiljöfråga för politiker och tjänstmän när det börjar protesteras lokalt.

Sofia StigendalKänner du igen det?

SPEAKER_01Nej, det som har varit har varit att man har känt att det som har ofta har hänt är att man känner att det känns ingen bra för man tycker verkligen inte att det här är bra beslut för individer. Alltså människor drabbas. Man tycker att det känns ju helt vansigt att de här besluten fattas. Men så får man från förvaltningen att vi följer ju bara gängsepraxis eller vi följer vägledande delar och så vidare. Och till skillnad från kanske då andra socialtjänstärenden eller så att där beslutet ligger på politiken och sitter och fatta de här formella besluten så fattas ju detta av tjänstpersoner.

SPEAKER_01Så det är inte är den individerna som kommer upp till nämnden på samma sätt. Och det svårare: hur kan vi förvaltningen till förstå att vi vill inte ligga på bottenplattan i rättspraktis utan vi vill ha en högre nivå? Hur gör man? För då kommer frågan tillbaka från förvaltningen. Vad ska vi då gå på sånt riktlinjer och så vidare? Och så blir det en diskussion. Så det har varit mycket mer att man känner att det här känns ju vansinhet som beslut för man förstår konsekvenserna, men man känner sig lite handfall i vad är vara verktyg?

SPEAKER_01Hur kan vi förändra det rent politiskt? Och det är en svåga. Och det är vi jobbar med mycket med i dialogen. Vad kan man göra? Finns det andra exempel på vilket sätt kan jag starka upp arbetet eller bidar till det?

Sofia StigendalDet har ju lyfts röster också för att man inte vill att tjänstemännen ska vara de som tar besluten eller gör de här utan att det ska direkt upp till nämnden. Det har kommit från funktionsrättsrörelsen i vissa håll också. Är det någonting som du tänker så här att det skulle vara en lösning?

SPEAKER_01Jag tror egentligen det som skulle ha den absolut bästa lösningen, det är att vi kan komma tillbaka till en LC-slag som är en rättighetslag som är mycket mer uppstyrda kring. Det blev väldigt tydligt för kommuner om vad man har en skyldhet att göra. För att risken, och det har jag set som en gång i tiden började som en idell lokalpolitiker och hamnade i social nämnd där vi fick ärenden som handlade om till exempel om hör tagande av barn eller placeringar eller sånt.

SPEAKER_01Det är att även om vi får det formella beslutet och vi kan läsa det här. Så är det fortfarande så att vi har väldigt mycket känsla personens del att gå. Det kan också vara lite integritetskränkande. Det innebär ju att du delar med det och all när personens namn står ju med på de här papperna även om det är sekretsbelakt, och så går det runt till en nämn med samtliga elva ledamöter eller 15, eller vad det är i den här omsårsnämnden, eller de mindre kommuner så det är inte särskilt kul. Så jag skulle säga att det absolut viktigaste är att säkerställa att lagen står sig start.

SPEAKER_01Och att det finns tydliga instruktioner mot också kommuner att följa så att man stärker rättighetslagstiftningen och att man stärker den här rättighetsdimensionen också i stödet för personer som söker och hjälp och hur man kan få sina rättigheter till god och ser genom processen.

Sofia StigendalOkej, det var ett bra svar. Jag tänker också det här med nu har vi pratat om assistans, vi har pratat om personlig assistans och LS och så här. Ibland så kan jag känna också: när vi pratar om funktionsnedsättningar eller funktionsrätt, så är det hamnar vi på de här stora brinnande frågorna. Men det är ju så mycket mer. Det är ju så otroligt mycket mer. Nu nämnde du om händertagande.

Sofia StigendalDen grejen som vi dessutom läser väldigt mycket om nu att man kan ha barn som blir händertagna för att okunskapen kring funktionsnedsättningar är så stor till exempel. Jag tänker på att vara något case här förut med Malin, som stod inom notering i hennes journal om att hon hade intellektuell funktionssättning eller kanske autism. Och då blev det en orosanmälan på det och så togs hennes barn ifrån henne utan egentligen och mer grund än det.

Sofia StigendalOch vi har Minchhausen by proxy. Det såg det senast nu också någon mamma som fick den misstanken mot sig för att hennes dotter var autistisk. Det finns så många: vi har inte skyddsrum någonstans och hänsyn till personer med funktionsnedsättningar. Arbetsliv finns inte vägar bra in. Min son som har en synnedsättning och ska göra den nationella proven. Han får inte göra provet genom att lyssna.

Sofia StigendalUtan ska fortfarande sitta och skriva för han är inte blind. Han kan inte ha punktskrift men han ser jätteråligt. Alla de här grejerna, det är små grejer i allting. Vi har inte med funktionsrättsperspektivet övergripande i lagstiftningar, i policys, i processer. Hur kommer vi åt det? Finns det mer på den politiska kartan? Hur får vi in det här överallt?

SPEAKER_01Ja jättebra. Jag lyfte ju det när vi hade en varn rapport från riksrevisionen som handlade om sektorsan svaret inom funktionshinderpolitiken för att arbeta utifrån ett fantastiskt fina funktionshinder och politiska modal som vi kommer allt länga ifrån och lyfter väldigt kritiskt egentligen. Man måste lyfta blicken precis som du säger.

SPEAKER_01Jag ibland kan upplevda saknat är att flera parti har sin grund sitt ursprung i ett jämlikhetsarbetet rättvis arbete för ett jämligt samhälle där vi alla förutsättningar att kunna ha makten att fåna våra liv. Men man ser inte den här funktionsrätten som en del lika naturligt.

SPEAKER_01Vilket jag tycker det känns konstigt för det borde vara så självklart del i den solidariska samhällsbygget. Jag tror att det perspektivet skulle behöva väckas mer inom alla partier. Det är också många gånger där. Jag försöker uppmuntra och ha haft en del träffar vilket har superkul, att personer med funktionsnedsättning att engagera sig partier att kunna jobba med att påverka partierna inifrån så att det här blir en mer självklart del.

SPEAKER_01Vi behöver ha det från det beslutande ledet för att det också ska bli mer självklart utan myndigheterna. För det är klart att man sänger en signal om nu tar den här propositionen kring skyddsrum. Om man är inte vågallens där lägga ett så tydligt krav kring skyddsrum som ska byggas, inte de gamla. Det är klart att om inte vi politiskt lägger det kravet, kommer ju inte det komma från myndigheterna själv.

SPEAKER_01Vi måste ha med det från partierna centralt. Och det kan jag tycka är se att vi inte har. Jag var ju till exempel talet med teckenspråk. Det är också så här om du ska tala vidden av funktionsnedsätten att spätten. Där finns det också stort arbete att göra. Det är det man måste förstå. Funktionsrätspolitik är inte bara personlig assistans. En funktionsnedsatt är inte bara rullsbören.

SPEAKER_01Det finns väldigt stor bredd avfällen.

Sofia StigendalMen precis. Jag kan bli lite bekymrad över det ibland. För att det blir som att vi kommer ett steg framåt i NPF har blivit en stor grej i skolan, men det finns många fler personer med funktionsnedsättning som har svårt i skolan än bara de som har NPF? Och då glömmer vi bort dem på något sätt. Vi ska NPF-säkra skolan. Jag tror att ni pratar om det också.

SPEAKER_01NPF-säkrässamhället. Jag hade under skolan.

Sofia StigendalDet är bra. Och jag tycker att det är bra. Men varför begränsar? Varför begränsar ner till att det NPF-säkra samhället och inte så här okej, funktionsrättssäkra samhället. Varför tar ni inte det steget?

SPEAKER_01Jag tror att det har gör med att det där var en fråga som du ök upp där vi sa utmaningar. Och så tror vi den bålen där. Det är på samma sätt som vi kanske driver. Ibland nu måste vi få ordning på assistansen och förutsättningen för det. Så det kan vara det. Men den funktionsrättssäkrare samhället, det är ju egentligen grundbulten i hela vår funktionsrättspolitik så sätt att den finns med.

Sofia StigendalOm vi bortser från brandkortsuttryckningarna och sådär, eller det här som man måste ta hänsyn till för att det dyker upp eller någonting så. Vad skulle du säga då är miljöpartiets vision när det gäller funktionsrättspolitik? Har ni en uttalad vision om det?

SPEAKER_01Vi har ju bara funktionsrättspolitiska dokument med långa visionstexter och så. Men jag skulle nu säga så här: det är något vi har tryckt på väldigt mycket. Att samhälle där vi alla kan vara fullt delaktiga utifrån våra förutsättningar är ett samhället som också vinner på det. Det är inte bara individen som vinner på ett samhälle där man har med möjlighet till full delaktighet utifrån förmåga.

SPEAKER_01Utan samhället i stort vinner ju på det. Att vända det perspektivet att det handlar inte bara om att ge människor rättighet eller möjlighet att kunna vara med eller delaktiga eller så. Ut det är faktiskt samhället som vinner på det? Det inkluderande samhället? Det har varit den stora visionstdelen som vi har pratat om att vi försöker få med oss det.

Sofia StigendalOm ni skulle hamna, säg att vänsteran någonstans, det blocket vinner valet. Vilken vad kan man som väljare förvänta sig att ni. Eller vad kommer du kunna säga sen. Vi sitter här om fyra år igen. Nästa. Vad är ditt döm scenario som du faktiskt har lite så här realism bakom också. Jag vet att det är förhandling och man vet aldrig och allt sånt där.

Sofia StigendalMen någonstans, vad är det du skulle vilja kunna säga till mig då så här att vet du vad Sofia? Nu har vi suttit här i fyra år, och det här är ändå det vi har kommit vidare med.

SPEAKER_01LSS-utredningen, alltså starka upp LSSen. Det känner jag ändå. Det vill jag som kunna sitta här och säga nu har vi gått vidare. Det andra, det handlar om att kunna starka tillgänglighetskrav. I de beslut som fattar att den får en stark dimension igen. Där känner jag faktiskt att vi har mer av en syn med S.

SPEAKER_01Det borde inte vara ett problem. Och det tredje är stå satsningar på att öka den ekonomiska jämlikheten alltså just det här att kunna ge bättre ekonomiska förutsättningar. Och satsningar på välfärden, vilket både trillar ner till att människor som ju jobbar, bland annat inom stöd insatsen med funktionsnedsättning för bättre förutsättningar. Det är de saker jag.

SPEAKER_01Jag tror ändå vi kan jobba med. Sen skulle jag ju gå längre, men jag måste också.

Sofia StigendalJag uppskattar det, för det är väl det som är lite själva poängen också. Vad är du du verkligen kan känna att det här borde vi, det här måste vi, det här ska vi. Så har kommit någonstans i realistiskt också. Det finns ju massa frågor om det här. Vi har inte rört vi alla. Är det något annat som du känner så här: det här skulle jag ändå vilja ta upp utifrån vad vi står för eller vad vi jobbar för nu, eller någonting som jag vill skicka med lyssnaren i att det här är viktigt och vi driver det.

SPEAKER_01Det är två saker som jag snabbt också vill lyfta. Det ena är att stärka stödet till kunskapsorganisationer i dela sektorn också. Jag tror att det är jätteviktigt för att man ska kunna öka förutsättning att från civilsamhället kunna jobba med de här frågorna och lägga ett tryck och vara involverad och delaktiga också. För det är sådana saker som jag har sagt många gånger till mina lokalpolitiker som har varit ut. Om ni tar fram ett nytt arbete kring kring LS insatser och kring annat i kommunen, involvera funktionsrörelsen.

SPEAKER_01Det andra är anhöriga. Att titta på hur kan vi störa det upp så att anhöriga kan få vara anhöriga. Dels kun jag ett stöd och inte behöver vara den här koordinat som ska sitta och dra i alla trädar och ta alla figter utan faktiskt kunna få vara. Det är de två sakerna som jag tänker som inte har pratat om som jag också tycker är viktiga.

Sofia StigendalDå tänker jag att vi börjar avrunda och avsluta här lite. Jag tackar så jättemycket för det här samtalet. Det var väldigt värdefullt att få lite mer inblick i hur miljöpartiet tänker och resonerar. Ja, tack så mycket, Nils.

SPEAKER_01Stort tack för att du fick vara med.

Sofia StigendalDu har lyssnat på papperskriget, podden som vill göra funkeslivet till en van fråga. Om det här avsnittet gav dig något, en tanke, en känsla att ja, hjälp fler att få samma sak. Dela avsnittet med någon i din närhet. Och vill du att jag ska ta upp just din fråga eller ha en gäst som du tycker att jag borde prata med, så hör av dig. Förändring gör man tillsammans. Och jag hoppas att jag har dig med mig.

Open the transcript file

Hosts and Guests

Nobody is credited on this episode yet.

Credit the people on this episode

Be the first to rate this episode

More episodes

All episodes
  1. 24. Jessica Roos Rahmquist - När ditt barn vill flytta hemifrån men du inte vågar lita på samhället

    Nov 19, 20261 hr 12 minAudio

    Hur släpper man taget om sitt vuxna barn när man inte litar på att samhället tar emot? Jessica Roos är mamma till 22-åriga Hedvig, som har Downs syndrom. Hedvig pratar allt mer om ett eget vuxenliv - men för Jessica...

    Credit the people on this episode

  2. 23. Annika Taesler - Jag behöver ingen normat som för min talan

    Nov 5, 20261 hr 4 minAudio

    Veckans gäst är Annika Taesler: journalist, författare och samhällsdebattör som sedan 23 år lever med en ryggmärgsskada och personlig assistans dygnet runt. I det här avsnittet pratar vi om hur som ens...

    Credit the people on this episode

  3. 22. Linnéa H. Christenson - "Varning: engagerad förälder" - stämpeln som följer dig genom vården

    Oct 22, 20261 hr 17 minAudio

    En varningstriangel och orden ”engagerad förälder”. Det var vad Linnéa Christenson såg i vårdens system när hennes son Vilgot bara var några veckor gammal. Tio år och 52 operationer senare har hon många skäl att...

    Credit the people on this episode

  4. 21. Natalie Eneke - "Som funkismamma är du ständigt jagad men du jagar också ständigt"

    Oct 8, 20261 hr 7 minAudio

    Vem håller ihop vården när ingen av de 40+ kontakterna har ansvar för helheten? Natalie Eneke är mamma till Elton, som har en omfattande funktionsnedsättning och har levt med vård, habilitering, hjälpmedel och...

    Credit the people on this episode

  5. 20. Anna Bergholtz - Jag kan jobba, om samhället låter mig

    Sep 24, 20261 hr 10 minAudio

    Vad händer när du har kompetensen, viljan och uppdragen men systemen runt omkring gör det svårt att faktiskt kunna arbeta? Anna Bergholtz är journalist, moderator och egenföretagare och driver konsultbolaget Unique...

    Credit the people on this episode