Skip to content
PodSubs
ShowsPeopleGuestsJobsNewsEvents
More
BlogPodCred
Menu
ShowsPeopleGuestsJobsNewsEventsBlogPodCredNetworksSign in
Join nowSign in
  • Shows
  • People
  • Jobs
  • News
  • More
    • Guests
    • Events
    • Blog
    • PodCred
    • Networks
    Join nowSign in

Papperskriget

Papperskriget artwork

16. Agneta Nilsson - Socialdemokraternas syn på funktionsrättspolitik inför valet 2026

Aug 20, 20261 hrAudio
ShareXLinkedInFacebookWhatsAppEmail

Vad vill Socialdemokraterna med funktionsrättspolitiken och vad skulle faktiskt förändras vid ett regeringsskifte? I Papperskrigets valserie har turen kommit till Socialdemokraterna. Jag träffar partiets funktionsrättspolitiska talesperson Agneta Nilsson för ett samtal om partiets prioriteringar inför valet. Vi pratar om varför Socialdemokraterna inte vill göra funktionsrättskonventionen till svensk lag i nuläget, om krisen inom personlig assistans och varför partiet ser ett statligt huvudmannaskap som en av sina viktigaste frågor. Men också om minutstyrning, välfärdsbrott, tillgänglighet i vården, skolan och vad hårdare tag och nya ordningsregler kan innebära för barn med funktionsnedsättning. Och jag frågar det kanske viktigaste: Varför ska väljare inom funktionsrättsområdet tro på Socialdemokraterna nu, när åtstramningar skett även under tidigare socialdemokratiska regeringar? Ett samtal om Socialdemokraternas syn på funktionsrättspolitik inför valet 2026. Skicka gärna feedback, förslag och gäster! -------------------------- Följ mitt arbete Jag skriver böcker, driver poddar och utforskar hur människor möter organisationer och samhällssystem. Vill du följa mitt arbete och få information om nya poddavsnitt, böcker, retreat och annat jag skapar? Läs mer här: sofiastigendal.se _____________________________________________________________ Poddvärd: Sofia Stigendal Papperskriget på instagram: @papperskriget Redigering: Elmer Hermansson

Audio and video play straight from the show's own hosting. PodSubs stores and serves no media.

Transcript

From the show. Tap a time to play from there.

Sofia StigendalDet finns de som lyssnar på det avsnittet nu och som säger så här: att ja, det låter ju superbra att socialdemokraterna tycker att den här frågan är viktig. Men vi kommer ihåg att det var under deras regi som åstramningar, den här hårdare taget, man ska säga, som du pratade om i början har varit en trend. Det var liksom där det började. Så varför ska vi tro på er nu? Varför skulle vi säga att det här är någonting viktigt för. Varför kommer någonting ändras för att ni säger att det är viktigt nu.

Sofia StigendalVälkommen till papperskriget, podden som gör funkjers vardag till en valfråga. I Sverige lever cirka 20 procent av befolkningen med en funktionsnedsättning. Ändå byggs systemen runt skolavår och myndigheter som de inte fanns. Här möter du röstar som visar var det brister och hur vi kan förändra det. För förändring görs tillsammans. Och du kan avgöra vilken plats funkersfrågor får på den politiska aren 2026. Varför ska du bry dig?

Sofia StigendalImorgon kan det vara ditt barn, din partner eller dina föräldrar som står där. Eller kanske du. Då vill du att systemet fungerar. Låt oss göra skillnad tillsammans. Välkommen till paperskriget. Välkommen till papperskriget. Det är valår och papperskriget går igenom de olika partierna, partnens funktionsrättspolitiska ståndpunkter och visioner. Idag har turen kommit till socialdemokraterna.

Sofia StigendalSå idag har jag med mig funktionsrättspolitiska talespersonen Agneta Nilson. Varmt välkommen till podden, Agneta. Tack så mycket. Ja, vi börjar bara med en sån här övergripande. Jag har frågat alla partier om det här att bara om du skulle säga vad är funktionsrättspolitik, eller vad är funktionsrätt någonstans för socialdemokraterna?

SPEAKER_01Funktionsrätt för socialdemokraterna tror jag handlar bland annat om det nationella målet vi har utifrån FN-konventionen och som vi har valt att ratificera i Sverige och som vi ska följa och utveckla. Det är väl det första och största.

Sofia StigendalHur tycker du att Sverige någonstans står sig i de här frågorna idag?

SPEAKER_01Jag tycker att vi har backat i de frågorna idag eller de senaste åren. Senas när kommittén kontrollerade oss fick vi ju rätt så många anmärkningar på oss. Jag tror att det var upp mot 80 anmärkningar där man upptäckte att vi inte följde konventionen som det var tänkt, och inte vårt nationella mål eftersom det är det utgår ifrån.

SPEAKER_01Det är ju inte någonting jag tänker att vi i Sverige precis ska vara stolta över. För det är ju fel håll och gå. Nu ser man ju överlag i samhället att egentligen har det ju hård natt. Du ska vara stor och stark idag. Du ska inte behöva ha hjälp och stöd någonstans ifrån oberoende om du har en funktionsnedsättning eller om du har ett annat behov av stöd och hjälp. Så har det förändrats ganska mycket de senare åren och blivit ett hårdare klimat.

SPEAKER_01Det kan man ju tydligt se när kommittén tittade på hur vi följer funktionkonventionen. Det är något som vi behöver ta tag i. Och verkligen se till att det inte är den vägen vi går framöver.

Sofia StigendalJa, jag tänker så här när jag har pratat med några de andra partierna, så har de sagt att en väg att göra det här är att göra funktionsrättskonventionen då till lag. Men om jag har förstått er rätt så är det inte den vägen ni ser framåt.

SPEAKER_01Vi gjorde bankonventionen till lag. Nu om man tittar på vissa delar av det idag så visar det sig att det fungerar inte ihop med de befintliga lagarna alltid. Och så vill vi ju inte att FN-konventionen för funktionsnedsättning ska gå den vägen. Ut vi vill ju i första hand se till att det fungerar tillsammans med de befintliga lagarna idag.

SPEAKER_01Och sen utifrån det i så fall kan vi gå vidare på nästa steg. Det blir inte så bra för konventionen om vi gör den tillag och sen visar sig att det inte fungerar. Så därför måste man titta på de bitarna först innan man kan göra det tillag, så ser vi det. Och sen framöver, vi har ju inte sagt helt att göra det tillag utan vi säger att vi vill titta på den delen först.

Sofia StigendalMen alla de andra partierna säger att låt oss gå vidare med att utreda hur det skulle se ut, kommer ni ställa er bakom det.

SPEAKER_01Vi har ju sagt att vi vill utreda hur det ser ut idag, varför vi inte kan följa det idag. Vad är det som hädy? Och vi tror att det är där vi måste börja först innan vi kan gå vidare med nästa steg.

Sofia StigendalKan man inte göra bergerna samtidigt. Jag pratade med människorist i podden också. Som just tog upp att en av de mest grundläggande sakerna som hon såg var att göra den här funktionsrättskonventionen till lag. Inte för att det kanske säger perfekt. För jag är frågas att det, precis som du sa nu, så är det frågas att okej, men då, barnkonventionen har ju inte lyckats i alla avseenden. Och då sa hon att nej, men det har kommit närmare de som någonstans tar besluten.

Sofia StigendalDet har kommit närmare skyldigheten att se utifrån ett barnrätsperspektiv. Och att hon menade på att gör man det här man ingenting att förlora på att göra det här och göra det ännu tydligare för alla tjänstemän, alla politiker, alla så att det här funktionsrättsperspektivet ska finnas med.

SPEAKER_01Det kan ju säkert vara en väg att gå och det som du säger, det är ju en del partier som redan idag säger att det är den vägen man vill gå. Vi vill kanske gå en lite försiktigare väg framåt så att det verkligen ska fungera. Efterhand istället. Och framförallt att det ska fungera med de befintliga lagarna. Annars så känner vi att det blir bra. Det blir så mycket som man måste rätta till i efterhand att ställa så istället för att titta på hur ser ut idag och vad kan vi göra åt idag för att det ska bli bättre.

SPEAKER_01Det är ju ett nationellt mål vi har att följa det. Så det är ju inte så att vi är emot det. Ut det nationella målet finns för oss. Då är det utifrån det kanske vi i första hand ska titta. Vi hör ju ganska ofta nu att det nationella målet inte fungerar som det är tänkt idag. Då ser vi mer att då vill vi starta och titta hur kan vi göra det bättre först.

Sofia StigendalEn sak jag fastnå på när du säger så här: att det ska fungera med befintliga lagstiftning. Det är inte det lite poängen då att allting kommer inte att lira med och man tar det här linsen av funktionsrättsperspektivet. Det kommer ju att förändra lagstiftningen kanske för att faktiskt vara en enhetlighet i att man har funktionsrättsperspektivet.

SPEAKER_01Men då är det ju också den delen man kan. För det behöver ju inte betyda att det är de befintliga lagarna som ska vara som de är idag? Utan man kan titta på båda två samtidigt för att det ska fungera tillsammans.

Sofia StigendalOm vi släpper den? Vad skulle du säga så här: för det här har varit en prioritering hos några av de andra partierna att införa. Om du skulle säga så här: vad är era topp tre? Allt kan vara viktigt. Men vad är era topp tre prioriteringar inom funktionsrättsområdet. Och du får tänka hur brätt du vill.

SPEAKER_01Vi har ju tagit en utredning om huvudmannerskapet, som var klart i 2023, och den ligger ju i dopp där för att vi tror att det hade varit bättre med en huvudman istället för två idag. Och hade det varit den statlig huvudmannarskap så hade det också fungerat mer rätsäkert bland annat, och blivit tydligare och bättre så huvudmannerskapet står högt på vår lista.

SPEAKER_01Sen har vi ju tagit två stycken tillkännagivande som riksdagen tog i 204. Det ena är att se över så att assistansättningen blir mer finansiellt hållbar än vad den är idag. Det är ju ett beslut som vi har tagit och det röstade vi om senast i marsmåland och det är vi ju för.

SPEAKER_01Sen är det svårigheten med ledsagningen för där är ju samma problem. Sen är det ju många delar till, men det är ju de tre tydliga delarna som vi har drivit här nu de senaste åren i Ristlan i opposition så klart.

Sofia StigendalOch jag tänker så här: ser över assistansättningen så att den blir mer hållbar där är det väl i kris just nu. Det känns som en av de där grejerna, eller som den grejen kanske som om man inte får ordning på den, så faller alla utredningar om allt annat. För att finns det inte ersättning, finns det inte nåer, finns det inte ekonomi i det här. Då finns det inga anordnare.

SPEAKER_01Anordnare kommer det ju alltid till vara tvunget att finnas. Men då är det ju kommunerna som kommer till att få ta över den delen i så fall. Där har ju kommunen det förlängda ansvaret när det gäller LS om man säger så. Men det betyder ju inte att ekonomin förändras. Ut det är ju samma svårighet för kommunerna som privat anordnare, där är ju ingen skillnad.

SPEAKER_01Och jag ofta tänker också av vårt parti är att här är det två delar. För kan man inte anställa personliga assistenter och har möjlighet att anställa dem på ett bra vis. Då är det ju inga personer som vill arbeta som personliga assistenter. De måste också ha en bra arbetsmiljö. Och den andra sidan är ju de som har behov av personlig assistans.

SPEAKER_01För de är precis lika viktigt så de är två ganska stora viktiga delar som behöver komma på plats för att detta ska fungera framöver.

Sofia StigendalJag läste bådaföretagen att kom ut med sin medlemsundersökning för någon vecka sen. Då uppgav tre av fyra assistansföretag att de väntar sig nollresultat eller underskott under året. Och två av tre företag bedömer att de är tvungna att lägga ner sin verksamhet under 2027 om ersättningen inte höjs. Då sa här att kommunerna är tvungna att ta över. Men kommunernas kostnad för personlig assistens sans ligger redan mer än 30 procent över den privata sektorns kostnader för det här.

Sofia StigendalSå om privata utförare lämnar lägger ner, då ökar kostnaderna för kommunerna med runt 8 miljarder.

SPEAKER_01Och det är ju lite det jag sa. Kommunerna har ju det utökade ansvaret så de kan ju aldrig säga att nej. Vi kan inte ta emot. Men deras ekonomi är ju lika trång som. Det är ju samma summa man får. Sen har ju kommunerna lite mer pengar att spela med. Men problemet är om de känner att de måste ligga högre upp i sin zooma per timme.

SPEAKER_01Då betyder det att då måste man plocka ekonomin från andra verksamheter som också skulle behöva det. För kommunerna har ju inte en zooma som ligger och väntar på att oj, nu blir det dyre med resester för vi tar lite mer pengar där utan då plockar man ju från andra verksamheter. Så det är ju lika dåligt för kommunerna som för de privata anordnarna. Och det är därför vi säger att här måste det till en mer hållbar finansiering, både för privata anordnare och för kommunerna såklart.

SPEAKER_01Det är ju väntan vi har väntat för det beslutet togs ju i riksdag för två år sedan, lite strax mer än två år sedan nu. Vi har drivit på den frågan och vad det är som händer, var tar det vägen. Nu har man ju fått ett steg att försäkringskassan kommer till att plocka fram modeller för hur det ska kunna se ut i framtiden. Men då blir det också förskjut något år till än vad som är tänkt.

Sofia StigendalMen precis budgeten för det inte fans 2028. De här anordningarna säger att vi kommer att gå under nästa år.

SPEAKER_01Ja, och jag har ju valt företagarna och andra har ju träffat dem under tiden nu som jag har haft detta ansvaret. Senast nu här om veckan i allmedalen så träffade valföretagare och andra personliga assistansanordnare. Och de alla säger ju samma sak. Och SKR säger ju också samma sak. Där är det verkligen någonting som behöver ta tag i. Och jag plocka fram modeller som försäkringskassan har fått i uppdrag.

SPEAKER_01Det kanske inte är fel. Jag säger inte att det kan vara fel, men det kanske inte räcker och det kommer kanske i 11 timmaren. Det här förslaget hade ju i sig kunnat komma för flera år sedan till försäkringskassan. Och så hade det varit på rulla i dag nu om man säger så.

Sofia StigendalJa, precis. Men nu är ju situationen som den är tyvärr. Och då tänker jag så här: att om vi får ett regeringsskifte i höst, där ni i så fall ingår. Vad är ni säger att det här är en av era tre topprioreteringar området. Det säger de andra småpartierna också oavsett vilka ni skulle bilda regering med, så säger alla det. Så kan vi förvänta oss då att man räddar assistansen och inte väntar på 208 och försäkningskassans uppräkning.

SPEAKER_01Ett sådant löfte kan inte jag sitta här och ge idag. Men däremot så jag kan säga är att vårt parti går till val på tre stora områden. Där välfärden är en av de stora områdena. Det är ju helt klart att LS hör till välfärden och vi vill ju satsa på den. Framöver tror jag de delarna som jag pratar om har vi drivit så pass länge och de håller vi fast vid fortfarande.

SPEAKER_01Och skulle det visa sig att det finns en majoritet för det efter valet, så är det ju säkert de frågorna som kommer till att drivas också.

Sofia StigendalNär man tittar på er alternativa budget för hösten 2025 för 2026 då valde ni att lägga samma assistans i rättning som regeringen. Då håller man sig på 1,5% ungefär. Och de andra småpartierna som är på er sida om man nu ska säga. Centropartiet laser på 2% miljöparet och vänster på 3%. Här hade ni någonstans en chans också att visa med konkret action någonstans att det här var viktigt.

SPEAKER_01Nu var det ju så att vi låte ut hela vår budget. Ut vi hade ett antal miljarder. Om jag nu kommer ihåg så var det 5 miljarder kvar som vi inte har ut. Så hade det visat sig till exempel att regeringen hade gått igång med sitt löfdomindexering så hade vi pengar för att kunna fylla upp på det.

SPEAKER_01Och det är ju utifrån de delarna nu som vi går tillval på just med välfärden därför att vi vill ju trycka på att den ska bli bättre igen mot vad det idag.

Sofia StigendalOch då somalt opolitiskt insatt. Så tänker jag så här: varför har man en sån här vi har en backup här ifall någonting skulle hända? Varför inte visa med gång.

SPEAKER_01Det är riktigt. Nu är det ju inte lagt enbart mot LSS eller om något skulle hända där. Det är den politiken som vi gärna driver, att vi vill vara säkra på att det finns en ekonomi för det som ska utvecklas även framöver. För lägger man ut hela sin budget och där är någonting som behövs efter hand. Då finns det ju inte några pengar att stoppa in där.

SPEAKER_01Det är lite vår politik att vara säkra på att det finns ekonomi för det vi vill genomföra.

Sofia StigendalJag förstår ju att man har en extra buffet. Det förstår jag. Jag tänkte mest här varför inte visade det med en gång.

SPEAKER_01Sen ska jag ju säga att socialutskottet där jag sitter och där funktionsrättspolitiken ingår. Vi var ju de som fick mest budget för det finns, precis som jag sa i början, det finns så mycket inom välfärden som inte riktigt är som vi tycker att det ska vara idag. Ut som vi känner att vi behöver trygga och utveckla.

SPEAKER_01Så det fanns ju delar inte direkt som är riktat mot funktionsrättspolitiken, men det fanns ju andra delar i vår budget som man också med personer med funktionsnedsättning tjänar på. Har du något exempel på vad det var. Till exempel så var det ju medicinerna som man höjde, och sen är det ju inom varden som vi verkligen behöver utveckla oss framför allt.

SPEAKER_01Jag har ju historier om allra hälsade. Jag fick ju det här uppdraget för ungefär ett och ett halvt år sedan. Mitt första möte jag var på så träffade jag en ung kvinna som var rullstolsbörsen och som berättade för mig hur det fungerar när man är kvinna och ska gå inom sjukvården när det gäller om man säger kvinnor sjukdomar, mammografi eller gonalog eller så.

SPEAKER_01Och där är ju verkligen någonting som man inom vården behöver utveckla till exempel. Det finns ju andra delar också som måste utvecklas för att det ska fungera för människor som lever med en funktionsnedsättning i vårt samhälle. Och det är därför vi pratar om hela. Välfärden istället.

Sofia StigendalJag tänker det som du tar upp nu är så himla bra exempel på hur just den här gruppen personer, och det är en väldigt bred spektrum av grupper. Men hur det perspektivet någonstans missas i alla avseenden. Nu tog du upp det här med mamografi till exempel. Om det skulle bli krig och de här skyddsrummen till exempel att det saknas perspektiv där.

Sofia StigendalHur kommer vi runt det? För någonstans så behöver det här perspektivet genom syra all vår politik och all våra insatser och så. Hur kommer vi? Hänker ni kring det?

SPEAKER_01Det är precis så vi tänker. Och just det här att alla människor ska ha rätt att kunna leva ett bra liv i Sverige, oberoende vem du är. Och just om du pratar om kris och krig, så vill vi ju lägga ganska mycket av den här botten i civils försvar. Där handlar det ju mycket om att skysfrån ska fungera, även sjukvården ska fungera.

SPEAKER_01Den fungerar ju inte fullt ut bra idag och skulle vi då få en kris i Sverige så falerar det ju såklart ännu mer. Det är ju de bitarna i just i det civila försvaret som vi tycker att det är mycket viktigt att man lägger ganska mycket där också, inte bara i det militära försvaret. Därför att människor som finns här måste fortfarande kunna finnas här och leva så gott man kan om det skulle bli kris och krig.

SPEAKER_01Och då måste sådana delar att fungera för alla människor.

Sofia StigendalJa, jag har ju sett personer som har varit i lite panik kring det där att då kommer jag få inte vara ett skyddsrum. Jag kommer att hjälpa mina grannar och få ner deras barn och skedda hur ska vi. Och så kan jag ju själv känna också att det finns ingen riktig plats där för mig. Med min familj om jag vill ha hela familjen med mig.

SPEAKER_01Och det är något som är väldigt viktigt att vi tittar på. Jag brukar säga att vi har ju ganska bra samarbete med Ukraina i olika områden idag, och då kan man ju även lära sig lite av denna sidan av dem. Vad är det de har löst, som gör att det fungerar, men även också vad har de kommit på som inte fungerar i deras samhälle.

SPEAKER_01Däfter som vi har så nära samarbete där idag så skulle vi också kunna få igång just kring det civila försvaret. Hur skulle det kunna fungera så att det skulle bli så bra som möjligt även här?

Sofia StigendalJag tänkte du nämnde så här att du fick den här rollen eller uppdrag för ett och ett halvt år sedan. Jag vet ju att du avtackades här. Så du kliver av din roll. Och jag vet inte, har du officiellt gjort det typ nu under sommaren eller hur funkar det där? Hur länge är du kvar på rollen fast du avtackad?

SPEAKER_01Jag är ju kvar på min roll till valdagen. Men redan idag. Partiers sätter ju sina listor på vår. Så redan då så var jag tvungen att bestämma mig om jag skulle stanna kvar eller ej. Och det är ju då man kandidarar så att säga. Det är ett väldigt intressant uppdrag ska jag säga. Jag hade önskat att det var många fler som tyckte att det var ett intressanta uppdrag att ha beroende vilket parti man tillhör.

SPEAKER_01Anläd till att jag slutar är att jag flyttar ifrån min krets. Därför så kandiderar man vidare.

Sofia StigendalFinns det någon ersättare på just den här funktionsrättstalet personen.

SPEAKER_01Det är det just det när det är ett val. Därför att då efter valet av de som kommer in sin, finns det en valberedning hos oss. Så att man får säga vilken inriktning man är intresserad av. Men sen är det inte säkert att man hamnar i det utskottet ändå. För man måste ju ha personer i alla utskatt. Så just nu är det ju ingenting sånt klart sånt kommer det inte bli klart för att man ser vem som har vunnit valet och vem som kommer att regiera vem som sitter i oppositionen och så.

SPEAKER_01Utifrån det så sätts det poster. Så även de som i de andra partierna som har de här frågorna idag är ju inte säkert att de har de frågorna i hell till hösten.

Sofia StigendalNej, och det finns ju de som redan har klivit av det också eller kommer att göra. Jag ställde faktiskt den frågan till liberalerna till Malin där som ju slutar på sin roll. Att så här: det ändå tror att Moderaternas företrädare också slutar kliver av, du kliver av, liberalerna kliver av. Man kan säga vad man vill att det är ett långsiktigt perspektiv och så där, men det handlar till syvenet och sist också om att gå in i ett rum, vara representant, skapa connections och relationer och så där.

Sofia StigendalHur ser du på det inom ditt parti med att så här: Okej, nu kliver du av, vi vet inte när nästa kliver på vem det blir. Hur högt prioriterat, hur mycket halkar ni efter på grund av en sån sak.

SPEAKER_01Ja, och då så måste jag ju också säga att det kanske inte bara detta område. Det beroende på hur många nya som kommer in i de alla olika utskåten. Men vi har ju färdigt skrivna dokument som vi arbetar efter. Som vi kallar för kommitationer. Och de försvinner ju inte för att personen försvinner. Men det som jag kan hålla med dig om när jag kom in det var att det tot tag innan jag hade de kontakterna har idag.

SPEAKER_01Man uppte nya människor efter hand, nya organisationer efter hand och så fick kontakt med. Den måste ju varje enskild individ att arbeta upp själv. Det som skulle visa sig att den personen som kandiderar på den platsen jag har idag. Det är ju inte säkert att det hon som får funktionsrättsfrågorna. Men å andra sidan, så har jag sagt att jag finns.

SPEAKER_01Jag kan i alla fall berätta och ta kontakt med dem. Där finns dem och lite om det skulle visa sig att man behöver det.

Sofia StigendalJa, jag tänker så här som sagt, inte van vid politiken men jag har jobbat i stora bolag och någonstans: en fråga blir inte bättre än hur bra överlämning, hur bra relationer man skapar och sådär. Oavsett om det finns fantastiska dokument, så är det fortfarande mänskliga relationer. Och som sagt, ni går in i kanske ett regeringsbilden där man måste förhandla med de andra partierna om vad man tycker och tänker och så. Och då är relationer AO och kunskapen AO också.

SPEAKER_01Det kan jag fullständigt hålla med dig om. Det gör ju ens uppdrag betydligt lättare efterhand när man vet vad man kan få kontakt om någonstans och vem man kan gå in i. Det som du pratar om var företagarna innan. De gör ju väldigt bra rapporter till exempel, som har, som jag är ibland har haft bra stort stöd av när det har varit någon olika.

SPEAKER_01Det måste man ju också känna till. Annars så vet man ju varitta någonstans. Det tar ett tag. Har man också kandiderat till riksdagot så måste man räkna med att det är där det är ett jobb som man måste lägga ner om man vill det. Absolut. Så är det för alla tänker jag? Vi har några fyra år. Man kan det göra för fyra år i taget. Det är ju det man vet.

Sofia StigendalJo, jag vet. Samtidigt så står det ett helt samhälle och har förväntningar på att allting bara fortsätter rulla. Att det där tålamodet för att någon så här: och jag måste läsa på, den skulle jag säga är nästen till obefintlig att man har som jag som väljare inom det här området till exempel, men även organisationer som någonstans har pratat och pratat med ett parti i väldigt många år.

SPEAKER_01Så där och jag kan fullständigt hålla med dig om att det här med att läsa på, det får man göra utöver på plagid tid om man säger. Det är väldigt viktigt att man väldigt snabbt kommer in i sitt uppdrag.

Sofia StigendalVad skulle du säga? Jag tänker så här: att det finns de som lyssnar på det avsnittet nu, och som säger så här: att det låter superbra att socialdemokraterna tycker att den här frågan är viktig? Men vi kommer ihåg att det var under deras regi som åtstramningar, den här hård och taget, man ska säga, som du pratade om i början, har varit en trend. Det var någonstans där det började. Så varför ska vi tro på er nu? Varför skulle vi säga att det här är något viktigt för varför kommer något ändras för att ni säger att det är viktigt nu?

SPEAKER_01För det första så när vi förlorade valet nu 2020 så ser vi igång ett väldigt stort förändringsarbete. Vi tittade väldigt noga på hur vårt parti arbetat den senare åren. Hur ser samhället ut idag i många olika delar. Det är därifrån som vi nu har utkristalliserat att det här med välfärden är väldigt viktig och som vi verkligen tydligt tar tag i idag.

SPEAKER_01Det handlar lite grann om det här att vi verkligen har gjort en genomlysning av vår parti och hur vi har arbetat och hur vi vill arbeta framöver. Sen är det också så att det har ju inte med att göra om man sitter i regiering om man alltid får igenom saker i riksdan. För det är ju majoriteten i riksdag som tar alla besluten. Den majoriteten har vi ju inte haft på ganska många år.

SPEAKER_01Och sen där är det också lite grann att vi har fått förhandla ganska mycket med många olika parti och olika saker. Och då blir det ju inte riktigt vår politik hela vägen ute hälla.

Sofia StigendalOch man tänker så här att välfärdigt är ett prioriterat område. Det kan ju vara. Man kan ju stoppa in ganska mycket under välfärd. Men om jag ska pussa lite till att funktionsrättsfrågorna bland alla frågor som ni har. Hur stor status har de i partiet?

SPEAKER_01Jag ska säga så här: att i vårt utskåd så har det stör status i socialutskottet. Vi arbetar med det dagligt dags kan man säga. Sen är det ju en förhandlingssak, bland annat med finans om hur man ska utveckla och vad man ska göra. Där tror jag att vi har kommit en bra bit på väg faktiskt under dessa oppositionsåren.

SPEAKER_01Det är ju som jag säger, de besluten som vi tog i riksdag 24, de har vi ju röstat för alla i vårt parti varje gång det har varit upp i riksan senas nu i mars. Så det är ju någonting som vi står bakom.

Sofia StigendalTittar lite på de här olika utredningarna som ligger. Det finns utredning om behovsperspektivet inom personlig assistans. Det finns en utredning kring om man kommer från ett annat land ska man uppfylla kriterier eller något innan man får assistans. Det finns olika förslag som ligger. Är det någon av de här utredningarna som ni ser att får ni blir ett regeringsgifte?

Sofia StigendalKom ni gå in och ha synpunkter och försöka ändra på upplägget eller någonting så?

SPEAKER_01Den här utredningen med behovsbedömningarna. Där lämnar vi in ett utskudsinitiativ för jag tror förra åren till vårt utskott om att nu var det dags att ta tag i det. Det har vi drivit också hela vägen att innan man ster ner foten och säger att nu beslutar vi oss för ett statligt huvudmanskap så måste man gå igenom behovsbedömningarna först och se till så att vad är de grundläggande behovsbedömningarna, det behöver tittas igenom.

SPEAKER_01Det lämnade vi in tillsammans med vänsterpartiet och Miljöpartiet ett sådant utskuddgsinitiativ i fiovaras, vilket kanske blev nedröstat där. Men det driver vi den frågan att där måste man verkligen titta på. Det är ju samma sak där man det kan inte bli sämre och sämre.

SPEAKER_01Där måste det vara en tydlighet för äkna som grundläggande behov. Vi lår ju till något där i alla fall förra perioden när vi styrde. Vi ser ju det som viktigt att det blir bra.

Sofia StigendalDet är ingenting annat. Det finns ju den här med välfärdsbrott och som sagt, personer som bosätter sig ska kvalificera sig. Rätten till assistans som ska kvar 28.

SPEAKER_01Är det någonting där som ni känner så här: vi ser ju det som två delar. Vi kan inte straffa alla som behöver personlig assistans för att det finns en liten klik som begå välfärdsbrott. Utan välfärdsbroten måste vi arbeta med såklart. Man ska inte kunna begå brott där för det straffar ju de som inte begår brott. För det plockar ju pengar ifrån såklart.

SPEAKER_01Vi ser ju att vi kan inte slå ihop det. A begår välfärdsbrott som håller på med personlig assistans. Utan där måste man titta på. Vi har ju bland annat sagt att vi borde få större resurser och bättre möjligheter än vad de har idag för att just kunna gå in och se över vad finns de delarna, och vad kan man göra för att begränsa?

SPEAKER_01El förhoppningsvis stoppa den delen. Men man ska ju inte ge sig på att straffa alla andra som har behovet för det. Utan de två delarna måste man se lite vad som säga.

Sofia StigendalDet är ju lite så här en bestraffning just idag på individerna utifrån att man ska överbevisa sitt behov konstant både med prövning och berätta om något har ändrats i minsta lilla detalj. Till att handläggare kommer hem och klockar den för att hur nu gick du på taletten. Och har du verkligen ett rejält behov så. Vad tänker du? Hur kommer man åt de sakerna som är i vardagen just nu hos de här familjerna?

SPEAKER_01Där kan vi ju säga att vi har ju gått ut ganska tydligt och pratat om inom älåre och hemtjänsten att vi inte vill ha minutstyrning. Och det är ju en del, och den delen måste vi ju fortsätta med för att det vi pratar om här är minutstyrning.

Sofia StigendalJa, men precis. Varför bara begränsa det dit för det är personlig assistans också.

SPEAKER_01Det ska ju vara efter behov, inte efter klockan om man nu säger så. Där vill vi ju driva mot mer för att det ska vara efter behov. Och det säger vi ju också inom funktionsnedsättningen att det ska vara efter behov. Man har inte efter vad klockan så här. Sen är det ju så att vi vill ju gärna i kommunerna till exempel, så vill vi ju se till att de har en bottenplatt alltså vi säger ekonomiskt så att de inte ska behöva känna sig tvingade att gå ut och räkna på detta viset.

SPEAKER_01Det skulle försäkringskassan också kunna få. Det är ju direktiv de kan få hur man ska arbeta. Och vi säger ju att min utstyrning är något vi måste arbeta bort helt oavsett vilken del av samhället vi ser det i. Ja, därför att nu pratar vi här du och jag idag om funktionsnedsättning. Men äldre människor som har hemtjänsten är ju lika illa för dem.

SPEAKER_01Därför måste vi. Så att vi tar bort minutstyrningar.

Sofia StigendalMen ni nämner inte funktionsrätsperspektivet i men utstyrningen. Det är liksom hemtjänsten, äldrevården. Jag håller helt med, det är klart att det ska vara fokus på att ta bort det där. Men varför drar ni inte in personlig assistans i det narrativet, eller det parapliet med en gång också.

SPEAKER_01Det skulle man ju kunna göra. Nu har det ju ganska tydligt kommit fram att det inte fungerar just i hemtjänsten inom i många kommuner. Och då är det ju det vi har tryckt på. Men det är ju bara ett exempel vi har så att säga. För det är i princip i den minutstyrningen vi är ute efter. Och sen är hemtjänsten ett exempel på hur det kan fungera. Man skulle mycket väl kunna ta LSE och personliga assistans och så också.

SPEAKER_01Nu har vi valt att ta just hemtjänsten där för att den är så tydlig många människor i samhället känner till hemtjänsten och hur den fungerar också. Då är det lättare att förklara vad en utstyrning betyder.

Sofia StigendalA det skulle kunna vara som en praxis sedan. Man rular ut på andra året. Ja, absolut. Om vi ska byta fokus lite och ta skolan istället och titta lite på hur barn och unga där med olika funktionsnedsättningar och er syn på det. Det är ungefär 15 procent av alla elever som går ut grundskolan med ofullständiga betyg. Och många av dem har ju någon slags funktionsnedsättning. Vad tänker ni? Hur kan man stätta upp er syn på skolan utifrån just funktionsnedsättningen?

SPEAKER_01Elevälsan i skolan är ju någonting vi vill utveckla och bygga ut och det ser vi att det finns ett stort behov. Sen så har vi ju också ett valöfter att vi ska för barn i de yngre åldrarna så ska inte klassna per lärare vara större än 12 barn. Och då betyder det också att då får varje barn ett helt annat stöd och hjälp än vad man har idag.

SPEAKER_01De klasserna, jag har ju barn som är i 40 års. De klassarna gick i där upp till 29 30 barn i deras klass. Det blir det alltid att de som behöver med stöd och hjälp faller ifrån. Och just i de yngra åldrarna är det så väldigt viktigt för det där man behöver få in stöd och hjälp för att de sedan ska kunna klara.

SPEAKER_01Då säger vi att vi vill starta där i de yngre åldrarna och har så små klass som möjligt. Då har vi draft en gräns på tolv bra läraren.

Sofia StigendalOch då tänker jag att det krävs ju en hel del logistik och pengar kring det. Tänker jag för att få ihop det?

SPEAKER_01Absolut det är ju en prioriteringssak. Alltså i budgeten, vad vill vi prioritera? Vill vi prioritera mer skattesänkningar, eller vill vi prioritera på välfärden. Det är ju också en sak man kan fundera på. Sen är det ju det att det finns ju rätt så stora, det finns ju ägare till stora skolkenser som går med en väldig vist till sina ägare.

SPEAKER_01Och det är vi ju tydligen ganska ensamma om i hela världen och ha ett sådant skolsystem. Då vill vi väl se att de vinsterna ska kunna gå till eleverna istället.

Sofia StigendalNär jag läste det om just den där saken som du sa nu, att ägger till skolkoncerer och man vill någonstans begränsa dela lite eller öka insyrningsyn, eller ha lite sägredovisning eller någon bättre styrning av lite friskolek verksamheter om jag förstår det rätt. Så tänkte jag så här: Jag undrar om min sons skola drabbas då. Min sons skola som är en resursskola eller en specialist skola med fokus på autism.

Sofia StigendalSå redan har de där små klasserna, men som också har kunskapen och flexibiliteten att anpassa hela hela hela tiden. Hur gör man? Hur säkerställer ni att så här, rätt skolor drabbas och inte i det här. För det finns ju många som gör väldigt mycket bra menar. Och där det bygger på.

SPEAKER_01Vi vill ju inte plocka bort friskolorna, utan vi vill ju plocka bort vinsterna som går till ägare. Det är ju en väldigt skillnad. Om ditt barns skola hade haft så låg lärarhet som möjligt och hållit nere allting för att ägarna skulle få ännu mer pengar då hade ju inte din son haft det bra i sin skola. Den delen är ju inget vi vill gå in och förändra.

SPEAKER_01Utan det vi vill förändra och titta på, det är ju just de pengarna som rinner uti från skolan som inte går till eleverna.

Sofia StigendalMen jag tänker så här att ett av de förslagen, om jag fattar det rätt, nu får du rätta mer om jag har fel. Det är att ni vill att det ska vara sägovisning. Om man tillhör en konsern till exempel, så ska man inte kunna flytta pengarna runt inom konsernen. Har jag förstått det rätt. Att det är en sergodvisning för varje. Och det i sig drabbar ju en skola som min sons. För att det bygger på att de kan sätta mer medel till en skola där det inte går så himla bra. Men där för att kunna göra flexibiliteten för att kunna anställa fler lärare där eller någonting, fast det inte går så bra, så flyttar de från en syster organisation.

Sofia StigendalSå reglerna ni har drabbar ändiks den bra skolan.

SPEAKER_01En så här redovisning behöver inte betyda att man plockar pengarna ifrån dem. Utan där kan man ju förklara hur man arbetar. Så ser det ju ut i kommunerna idag. Varje rektorsområde har ju sin egen budget som man måste redovisa till kommunerna vad pengarna tar vägen och vad man gör med dem. Ett rektorsområde kan ju ha båda förskolor och skolor inom sig till exempel.

SPEAKER_01Det är ju inte det som gör att man plockar. För man kan ju inte plocka bort pengar som går till eleverna. Det är ju inte det det handlar om. Och som sagt, kommunerna har ju sådana här redovisningar på varje rektårsområde idag. Jag tror inte att det i sig är något. Då förklarar man ju det hit pengarna går. Och visar att det går vi med överskott. Och så är det ju i kommunerna också.

SPEAKER_01Har man överskott på ett ställe så kan man ju förflytta de pengarna till ett annat ställe och besluta att nu behöver det rektarsområdet mer pengar där för att de har ett större behov och det är ju behovet där också som ska styra, inte önskar när man får miljarder i vinst som ska gå till privata ägare.

Sofia StigendalDet ska ju inte slå fel på det sättet.

SPEAKER_01Nej, absolut inte. Det måste man ju titta på. För att detta är ett förslag vi har sen måste man ju titta på hur det kommer att fungera i alla led. Vi utgår ju hela tiden från barnet och eleven och de ska ju inte drabda.

Sofia StigendalDet kommer ny. Från i august nu nya regler i skolan kring ordning och redad och att man ska kunna få utvisa elever från klassrummet, det ska kunna finnas en akutskola. Man är inte lika involverad längre i barnets perspektiv är inte lika involverat längre utan det är mer makt eller man nu ska säga till lärare och så. Jag tänker så här: med, hur ställer ni er till det. För det är många som har kritiserat det här utifrån just personer med funktionsnedsättning att det drabbar dem väldigt hårt.

SPEAKER_01Nu ska jag berätta för dig att de senaste 35 år så har jag arbetat som pedagog med barn från det till 12 år. Jag vet precis vad vi pratar om. Även ur egen erfarenhet, inte bara ur politiska beslut. Det är ju därför som vi går ut och säger att vi vill ha färre barn per klass istället. Därför är det så här att man gör bättre av moro än om fiska om man säger på det viset.

SPEAKER_01Inget barn, ingen elev jag har arbetat med hittills har kunnat utvecklas på grund av att man blir strängare, hårdare och tuffare mot dem. Det handlar det om helt andra sorter av stöd och hjälp. Och det är det vi ser om vi har före barn i klasserna att då kan man ge det stödet och hjälpen. Jag har bara häromdagen tror jag det var att jag läste om en som hade blivit utkastad i korridoren av spröns en klass, och som då hamnar ute i korridoren där ingen tar hand om personen.

SPEAKER_01Ingen vet vad den här eleven eller barnet gör. Ska man arbeta på det viset så får man ju också se till att det finns stöd och hjälp hela vägen, även för de som man tycker inte passar in i just det tillfälliga systemet. Det ska inte bli något som setts på plats att det ska vara hård och tuffaret tag i skulorna.

SPEAKER_01Det är ingenting vi tror på att man kan gå så långt faktiskt.

Sofia StigendalÄr det någonting som går att. En sak som du säger är det här med 12 barn i varje klass. Och det är från yngre åldrarna. Men de här reglerna som har kommit nu, de gäller ju oavsett ålder egentligen. Och då tänker jag så här: är det här någonting som det inte håller med om det? Och jag har inte hört några av de andra småpartierna på er sida eller man nu ska säga. Hålla med om det heller. Är det någonting man kan justera, ändra, dra tillbaka?

SPEAKER_01Den möjligheten finns ju alltid att justera och ändra och dra tillbaka. Och det är ju de besluten som är tagna nu. Det är ju regeringen som sitter nu som har justerat och tack dessa besluten. Så de finns ju alltid att titta på. Och det är ju det. Vi vill ju arbeta bort den delen att arbeta för eleven istället för mot eleven.

Sofia StigendalSå finns det någon ambition att ta tag i det för att justera, revedera och dra tillaks om ni kommer till makten?

SPEAKER_01Vår ambition är att se till att det blir färre barn per klass, just på grund av att man inte ska se det på detta viset. Och sen hur vi arbetar vidare. Det får man ju ta efter hand. Det är ju det som är lite annorlunda när man sitter i opposition. Man kan titta på det utifrån och säga att vi vill att det ska fungera så här istället. Men sen måste man ju hamna i regeringsställningen för att verkligen arbeta med det vidare.

SPEAKER_01Då är då är det också svårt att sitta och säga att vi kommer att göra så här och så här och så här. För det måste man ju titta på först när vi hamnar där hur vi tänker att det ska gå till.

Sofia StigendalJa, det förstår jag jobbar mycket med förhandlingar just det. Jag tänker med att säga att man kan ha en ambition när man går in att det här är någonting vi vill se över för vi tror inte på det här. Vi vill se över om det finns en möjlighet att backa ta tillbaks justera.

SPEAKER_01Men det är ju därför vi säger att vi ser barnet och eleven först. A vi vill att det ska gå bra för varje elev som finns i klassen. Det är ju därför vi vill titta på det här med före barn i klass, just för att få det reta stöden och hjälp istället.

Sofia StigendalAngeta, jag har en sista fråga. Men innan jag tar den, är det någonting som du känner att det här vill jag ändå säga utifrån funktionsrättsperspektiv och vad vi driver, eller hur man kommer vad vi kommer ta och genomföra.

SPEAKER_01Det som jag har sagt innan här. Det är ju just det här med att det finns så många lager. Att funktionsrätt ingår i så många delar. Det kan handla om hur man bygger områden i ett samhälle. Det kan vara hur tillgängligheten ser ut inom kollektivtrafiken. Det kan handla om hur hjälpmedel.

SPEAKER_01Hjälpmedel är en så viktig sak också som måste fungera. Som vi har varit rätt så tydliga med och som vi vill fortsätta se till att det går åt rätt håll. Att det ser ut som idag att det beror på var du bor någonstans. Det måste bli en tydligare kanske stöd och styrning nationellt ifrån hur man arbetar med hjälpmedel utiför de individer som har behov av hjälpmedel.

SPEAKER_01Så det är också en del som är viktig att titta på och som vi ser titas på framåt.

Sofia StigendalNu kommer jag till min sista fråga. Jag vet ju redan nu att du kommer inte vara kvar om fyra år i den här positionen, i den här rollen. Men om jag sitter här med din efterträdare nu än blir om fyra år och bjuder in den här podden igen. Och ni har tagit, det har varit regeringsske nu till hösten så ni har haft makten i fyra år. Vad skulle du säga så här då med någon slags realism? Man kan hoppa att man kan önskas med någon slags realism att säga att det här kommer ha varit en förändring.

Sofia StigendalDet här kommer ha skett någonting. Vad skulle du säga?

SPEAKER_01Det stora som jag hoppas på det är huvudmanskapet. Därför att jag tror att om vi får det rätt på plats så kommer det till att lösa ganska mycket av andra delar. Det blir inte den här vad ska man säga, de här förhandlingarna eller vad man kan kalla det för som finns mellan kommuner och försäkringskassan idag hur många timmar som vem ska ha var.

SPEAKER_01Det kommer också är det en huvudman så kommer det också till vara tydligare och se vad kommer man till att behöva lägga till resurser och mer budget. För det kommer till bli tydligare vad det saknas någonstans. Huvudmannerskapet, det hoppas jag att du har en person som sitter här om fyra år som säger att det är på jag är lite rädd för att det kanske inte är klart, men att det har kommit väldigt långt på väg.

SPEAKER_01För det är också en sån sak som har dratt igång nu ganska sent. Det här med de grundläggande behoven som man ska titta på först. Men det är en sak. Sen kan man ju alltid hoppas att det här med assistanserättningen har blivit tydligare och bättre och mer säkert för både för kommuner och för privata anordnare som har personlig assistans att de har en annan sorts trygghet när det gäller sin ekonomin vad de har idag.

Sofia StigendalFörutsägbarheten som man gärna vill ha det. Du, Agneta, jag tackar så jättemycket för det här samtalet och får höra lite vad ditt parti tänker om de här frågorna. Så tack så jättemycket för den här stunden. Ja, och tack för att jag fick med. Du har lyssnat på Papperskriget, podden som vill göra funkeslivet till en valfråga. Om det här avsnittet gav dig något, en tanke, en känsla att ja, hjälp fler att få samma sak. Dela avsnittet med någon i din närhet.

Sofia StigendalOch vill du att jag ska ta upp just din fråga eller ha en gäst som du tycker att jag borde prata med, så hör av dig. Förändring gör man tillsammans, och jag hoppas att jag har dig med mig.

Open the transcript file

Hosts and Guests

Nobody is credited on this episode yet.

Credit the people on this episode

Be the first to rate this episode

More episodes

All episodes
  1. 24. Jessica Roos Rahmquist - När ditt barn vill flytta hemifrån men du inte vågar lita på samhället

    Nov 19, 20261 hr 12 minAudio

    Hur släpper man taget om sitt vuxna barn när man inte litar på att samhället tar emot? Jessica Roos är mamma till 22-åriga Hedvig, som har Downs syndrom. Hedvig pratar allt mer om ett eget vuxenliv - men för Jessica...

    Credit the people on this episode

  2. 23. Annika Taesler - Jag behöver ingen normat som för min talan

    Nov 5, 20261 hr 4 minAudio

    Veckans gäst är Annika Taesler: journalist, författare och samhällsdebattör som sedan 23 år lever med en ryggmärgsskada och personlig assistans dygnet runt. I det här avsnittet pratar vi om hur som ens...

    Credit the people on this episode

  3. 22. Linnéa H. Christenson - "Varning: engagerad förälder" - stämpeln som följer dig genom vården

    Oct 22, 20261 hr 17 minAudio

    En varningstriangel och orden ”engagerad förälder”. Det var vad Linnéa Christenson såg i vårdens system när hennes son Vilgot bara var några veckor gammal. Tio år och 52 operationer senare har hon många skäl att...

    Credit the people on this episode

  4. 21. Natalie Eneke - "Som funkismamma är du ständigt jagad men du jagar också ständigt"

    Oct 8, 20261 hr 7 minAudio

    Vem håller ihop vården när ingen av de 40+ kontakterna har ansvar för helheten? Natalie Eneke är mamma till Elton, som har en omfattande funktionsnedsättning och har levt med vård, habilitering, hjälpmedel och...

    Credit the people on this episode

  5. 20. Anna Bergholtz - Jag kan jobba, om samhället låter mig

    Sep 24, 20261 hr 10 minAudio

    Vad händer när du har kompetensen, viljan och uppdragen men systemen runt omkring gör det svårt att faktiskt kunna arbeta? Anna Bergholtz är journalist, moderator och egenföretagare och driver konsultbolaget Unique...

    Credit the people on this episode